Måste man som vittne inställa sig vid förhör och förhandling?
Hej,
Erhöll kallelse till Polisen "Såsom eventuellt vittne till ofredanden m.m. som målsäganden XX utsatts för."
Är jag skyldig att inställa mig trots att jag inte är bekant med vad det handlar om?
Är jag skyldig att besvara alla frågor som Polisen ställer i ärendet?
För de fall jag är skyldig att inställa mig, äger jag rätt till vittnesstöd eller motsvarande?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Svaret på din fråga regleras i Rättegångsbalk (1942:740), nedan förkortat RB. Vi kommer uppehålla oss till 23 och 36 kap. i RB, och jag kommer först att gå igenom vad som gäller vid polisförhör och därefter vad som gäller för vittnen vid förhandling i rättegång.
Att kallas till förhör hos polisen
I 23 kap. 6 § RB stadgas att alla som kan tänkas lämna uplysningar av betydelse för förundersökningen får kallas till förhör. Enligt 23 kap. 6 a § RB kan vittne som kallats till förhör åläggas vite om vittnet inte infinner sig vid förhöret, enligt samma bestämmelses andra stycke ska förundersökningsledare eller polisman meddela om att kallelsen är förenad med vite. Den som utan giltig orsak vägrar inställa sig till förhöret kan även hämtas av polis enligt 23 kap. 7 § RB. Under polisförhör måste du inte säga någonting som du inte vill, men du får inte ljuga. Om förundersökningsledaren begär det kan förhör ske inför rätten, vilket i sådana fall aktualiserar vittnesplikten, se 23 kap. 13 § RB.
Att vittna i rättegång
Vittnesplikten
Vittnesplikt är utgångspunkten i svensk rätt. Eftersom du skriver att du kallats som vittne måste du därför vittna, se 36 kap. 7 § RB.
Undantag från vittnesplikt
Föräldrar, syskon och andra närstående behöver inte vittna, se 36 kap 3 § RB, inte heller personer som är under 15 år eller lider av en allvarlig psykisk störning har en ovillkorad vittnesplikt, eftersom dessa ska lämplighetsprövas av rätten innan de får vittna, se 36 kap. 4 § RB.
Vad händer om jag inte vittnar?
Om ett kallat vittne uteblir från rättegången kan rätten besluta att vittnet ska hämtas av polis, antingen omedelbart eller till en senare dag. Detta framgår av 36 kap. 20 § 1 st RB. Om rätten inte beslutar om att vittnet ska hämtas omedelbart, kan de bestämma om att vittnet ska komma en annan dag, och förena en eventuell frånvaro med vite (dvs en böter), detta framkommer av 36 kap. 20 § 2 st RB.
Måste man svara på frågor som ställs under rättegången?
Innan vittnen avger sin berättelse ska de avlägga vittnesed enligt 36 kap. 11 § RB. Vittnet kommer därefter att upplysas om vikten av att tala sanning samt innebörden av att ha avlagt ed, se 36 kap. 14 § RB.
Om ett vittne vägrar avlägga ed eller avge vittnesmål kan rätten besluta att vittnet ska häktas. Denna häktningstid får inte överstiga tre månader, se 36 kap. 21 § RB. En annan sak är att mened (dvs ljuga under ed) är straffbart enligt 15 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)
Om ett vittne undandrar sig från rätten och detta medför rättegångskostnader för någon av parterna, så kan den eller de parter som ådragits rättegångskostnader yrka på ersättning från vittnet. Detta framgår i 36 kap. 23 § RB, och i samma bestämmelse stadgas i 2 stycket att detta även gäller kostnader som staten haft.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis råder jag dig till att vittna för att undvika någon av de ovan nämnda sanktionerna. I förhöret med polisen berättar du vad du vet, och om du inte alls är bekant med vad förundersökningen handlar om torde förundersökningsledaren inse att ditt vittnesmål är onödigt för utredningen. För det fall du ändå kallas till förhandling i domstol har du möjlighet att få ett vitnesstöd, de arbetar under tystnadslöfte. Jag lämnar en länk här som jag hoppas kan vara till hjälp.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om fler frågor dyker upp.
