Måste man hålla sina barn informerade om sina ekonomiska förehavanden?
Min mormor vill ge sin son så lite i arv som möjlig. Hon vill ex sälja sitt hus till sitt andra barn så sonen inte får tillgång till det vid hennes dödsfall. Hon vill göra detta vid sidan om att sälja huset till sitt andra barn då sonen skulle bli förbannad (han vill inte ha något med min mormor o göra men kräver ändå arv o kontokontroll). Måste sonen vara medveten om att hon gör på det viset? Man kan ju inte göra sina barn arvlösa men hon vill ändå försöka få undan så mycke som möjlig så han inte har tillgång till det.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Mina utgångspunkter
Såsom jag förstår din fråga, undrar du om det finns någon skyldighet för din mormor att informera sin son om hennes ekonomiska förehavanden och transaktioner. Mot bakgrund av sammanhanget du beskrivit, tänker jag även svara på sannolikheten kring att sonen får reda på dessa transaktioner. Jag kommer att utgå ifrån att mormodern till fullo äger den egendom hon har för avsikt att ge bort, och att det inte heller i övrigt finns något direkt civilrättsligt hinder för att hon ger bort sin egendom.
Sist men inte minst kommer jag "vid sidan av" själva frågeställningen, även att ta ställning till själva upplägget som du beskriver i frågan.
Det finns ingen skyldighet för en förälder att hålla sina barn informerade om förälderns ekonomiska förehavanden
Det finns i svensk rätt ingen skyldighet för en förälder att hålla sina (vuxna) barn informerade om förälderns ekonomiska transaktioner och övriga förehavanden. Detta hindrar förstås inte att sonen på egen hand listar ut eller annars kommer fram till att mormodern gjort något med sin egendom; men det finns alltså ingen skyldighet för mormodern att aktivt hålla sonen informerad om vad hon gör av med sin egendom.
När din mormor dör, så kommer emellertid eventuella sådan "undandragande" transaktioner med mycket stor sannolikhet att uppdagas
När din mormor dör, så skall det efter dödsfallet inom tre månader göras en s.k bouppteckning (20 kap 1 § ärvdabalken, hädanefter ÄB). Mormoderns son kommer att bli dödsbodelägare, och därigenom få insyn i detta.
Om mormodern gett bort stora delar av sin egendom, eller på annat sätt försökt "snedvrida" arvet, så kommer sonen alltså med mycket stor sannolikhet att upptäcka det i det här skedet.
Om mormodern skänker bort egendom på ett sätt som kränker sonens laglott, kan gåvorna återgå
Det är fullt möjligt för arvlåtaren (mormodern som dött) att under sin livstid skänka bort sin egendom och i övrigt förfoga över den. I 7 kap ärvdabalken finns emellertid regler som skyddar en arvlåtarens barn från att bli helt arvslösa.
I 7 kap 1 § ÄB stadgas att en bröstarvinges laglott är halva dennes arvslott. Detta är den summa som bröstarvinge minst har rätt till - bröstarvingen
7 kap 4 § ÄB reglerar vad som händer, ifall arvlåtaren (den som dör) försöker kringgå lagens regler genom att under sin livstid skänka bort egendom på ett sätt som är att jämställa med testamente. Om sådana gåvor getts i en omfattning som kränker en bröstarvinges laglott, skall de återbäras.
Med att gåvan "skall jämställas med testamente" förstås förenklat att gåvans syfte skall vara att ordna successionen efter det att gåvogivaren avlider. Med hänsyn till hur du beskrivit mormoderns avsikter med gåvan, bedömer jag att det står helt klart att gåvornas syfte är att ordna mormoderns succession, och att de därför är att jämställa med testamente i lagens mening.
Ifall mormodern skänker bort egendom på ett sätt som är att jämställa med testamente, skall beräkningen av laglotten genomföras såsom att gåvorna aldrig givits; man "återför" alltså gåvorna, och tittar på hur stor laglotten hade varit om de aldrig givits bort (7 kap 4 § första stycket sista meningen ÄB). Om gåvorna är av en sådan omfattning att de kränker sonens laglott, kan han alltså begära att gåvorna går åter (7 kap 4 § ÄB).
Det framstår mot bakgrund av detta som ganska riskabelt för mormodern att försöka minska sonens arv genom att skänka bort egendom till hennes andra barn. Det finns en överhängande risk för att detta leder till en lång och dyr arvstvist, som slutar med att sonen ändå får ut sin laglott. Jag avråder därför från att försöka dra undan egendom från sonen på det här sättet. Jag rekommenderar istället att hon upprättar ett testamente, vilket får samma effekt fast utan risk för en kostsam arvstvist.
Sammanfattning
Din mormor är inte skyldig att berätta för sin son om vad hon gör med sin egendom. Efter att hon avlidit kommer emellertid en bouppteckning att genomföras, och med stor sannolikhet kommer då eventuella transaktioner i syfte att "undandra" egendom från sonen att uppdagas. Beroende på gåvornas omfattning, kan detta leda till att sonen begär att gåvorna skall återbäras, vilket skulle innebära en besvärlig arvstvist. Med hänsyn till detta avråder jag från att skänka bort egendomen, om det enda syftet med gåvorna är att dra undan egendom från sonen. Istället bör mormodern upprätta ett testamente, vilket kommer att få samma effekt som gåvor, men utan risk för arvstvist.
Jag hoppas du fick svar på din fråga, och om du har fler frågor eller om jag missförstått dig är du välkommen att återkomma med fler frågor likt den du just ställde.
Lyckönskningar och hälsningar,
