Måste jag delta i bouppteckningen för att få rätt till mitt arv?

FRÅGA
Kan jag gå misste om mitt arv från min biologiska pappa om jag inte deltar på bouppteckningen ?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler kring en bouppteckning finns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB).

När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras senast tre månader efter dödsfallet, en så kallad bouppteckning. Om det finns anledning till att förlänga tidsgränsen kan Skatteverket göra det, (20 kap. 1 § ÄB). Bouppteckningen fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte.

En bouppteckningsförrättning innebär att alla dödsbodelägare går igenom vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. Den som är ansvarig för bouppteckningen ska i god tid skicka ut en kallelse till alla dödsbodelägare och efterarvingar, (20 kap. 2 § ÄB). Detta innebär däremot inte att det finns något närvarokrav för att få del av sitt arv. Vill du inte närvara ska du skriva under ett kallelsebevis för att intyga att du inte tänker närvara men samtidigt bekräfta att du fått kallelsen, (20 kap. 3 § 2 stycket ÄB).

Även om du själv inte närvarar vid bouppteckningsförrättningen kommer du att kunna ta del av den när den är klar. Detta kan du göra genom att begära ut en kopia från Skatteverket när bouppteckningen registrerats. Det kan du göra här.

Särkullbarns rättigheter

Skulle det vara så att du är särkullbarn, det vill säga barn till din pappa men från ett tidigare förhållande än det äktenskap han hade när han dog, gäller vissa särskilda regler. Särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott före den efterlevande maken, om den efterlevande maken genom bodelning och dennes enskilda egendom redan har fått ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp, (3 kap. 1 § 1-2 stycket ÄB). Summan motsvarar 4 x 47 300 (år 2020) = 189 200 kr. Har den efterlevande maken dock inte fått ut en motsvarande summa men begär att göra det, kan särkullbarnets rätt till hela sin arvslott inskränkas. Det medför även att ett testamente förordnat av den avlidna maken är utan verkan i den del det inkräktar på denna rätt för den efterlevande maken.

Testamente till förmån för annan än särkullbarn

Trots detta har särkullbarnet alltid rätt till minst halva sin arvslott, den såkallade laglotten, (7 kap. 3 § ÄB). För att du som särkullbarn ska få rätt till laglotten måste du påkalla jämkning av ett eventuellt testamente. Gör du inte det riskerar du att inte få ut din laglott. Vill du begära jämkning har du sex månader på dig att väcka talan i domstol. Vill du däremot inte ha laglotten godkänner du testamentet och avsäger dig därmed rätten till laglotten.

Exempelvis kan föräldern till ett särkullbarn ha skrivit ett testamente där det står att någon annan utom särkullbarnet ska ärva allt. Gör särkullbarnet inget åt testamentet riskerar hen att bli arvlös. Då spelar det ingen roll att särkullbarnet har rätt till laglotten. I sådant fall måste du, som beskrivet, bevaka dina rättigheter för att få ut ditt arv.

Sammanfattningsvis

Du har ingen skyldighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Du riskerar inte heller att gå miste av din del av arvet om det finns tillgångar och du är arvinge. Är du särkullbarn och din pappa har skrivit ett testamente som missgynnar dig måste du underkänna testamentet inom sex månader från att du delgivits testamentet för att få rätt till din laglott.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Alexandra Madsen
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll