Makes och gemensamma barns arvsrätt

2017-10-02 i Arvsordning
FRÅGA
Min fru och jag har ett äktenskapsförord vad gäller om en av oss går bort, vi har två gemensamma barn och ingen särkullbarn, sitter den kvarvarande av oss kvar i orubbat bo?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Innan jag besvarar din fråga vill jag klargöra att uttrycket "orubbat bo" kan anses som något ålderdomligt då det finns nya regler som inskränker på det.

Makes arvsrätt

En make har som huvudregel alltid rätt att ärva hela sin avlidne makes egendom/kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Efterlevande makes arvsrätt går alltså först i ordningen. På plats nummer två i den legala arvsordningen är bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskons avkomlingar (3 kap. 2 § ÄB) som innehar någonting som kallas för efterarvsrätt (3 kap. 9 § ÄB). Med detta sagt ärver den efterlevande maken den egendom som bröstarvingar, föräldrar syskon eller syskons avkomlingar kommer att ärva efter även dennes död. I detta fall är alltså era två barn bröstarvingar som måste vänta på sitt efterarv då antingen du eller din fru avlider.

Fri förfoganderätt

Den efterlevande ärver egendomen med vad som kallas för "fri förfoganderätt". Fri förfoganderätt innebär att maken inte får testamentera bort egendomen, men denne får i övrigt göra i princip vad den vill med den. När den efterlevande sedan dör har den/de med efterarvsrätt en rätt att få ut den del som kommer från den först avlidne maken.

Full äganderätt

Om den ena maken testamenterat sin egendom till den andre med "full äganderätt", innebär det att den efterlevande kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill (dvs. den efterlevande kan även testamentera bort egendomen). I och med detta, sätter makarna den legala arvsordningen ur spel genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). På detta vis, skulle du och din fru alltså kunna begränsa barnens arv om ni vill det.

Barns rätt till laglott

Det finns dock vissa begränsningar av makars rätt att genom testamente förordna över kvarlåtenskapen. Makars bröstarvingar (barn, barnbarn) har nämligen alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit bröstarvingen om testamentet inte hade upprättats (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utfaller dock inte automatiskt utan den bröstarvinge som vill ha ut sin laglott måste begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Detta måste dock ske inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 stycket ÄB). Bröstarvingen förlorar alltså sin rätt till laglott om hen inte jämkar testamentet.

Sammanfattningsvis

Vad som gäller för dig och din fru när någon av er går bort, är att den efterlevande av er automatiskt ärver hela den andres kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Era barn har då rätt till hela efterarvet, när även den andre av er avlidit. Om ni vill begränsa barnens arvsrätt, kan ni testamentera er egendom med full äganderätt. Det innebär att den efterlevande av er, i sin tur, kan testamentera bort kvarlåtenskapen efter egen önskan. Hela kvarlåtenskapen kan dock aldrig testamenteras bort då era barn kommer att ha rätt till sin laglott. Detta förutsätter att barnen jämkar det eventuella testamentet i tid.

/Vänligen,

Viktoria Tomsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1644)
2021-08-02 Kan man ärva av sina syskon?
2021-08-02 Ärver jag hela min brors kvarlåtenskap?
2021-07-31 Har styvbarn arvsrätt?
2021-07-31 Se till att syskonbarn inte kan ärva

Alla besvarade frågor (94603)