Makes arvsrätt har företräde och efterav för andra klassens arvingar.
Min bror dog av långtidssjukdom , han gifte sig med sin sambo sedan 1 år, 10 dagar innan han dog. Min bror och svägerska har inga barn tillsammans eller sedan tidigare förhållande. Min bror står på lagfarten på huset dom bodde i, han köpte det kontant .Mina föräldrar är i livet båda två , jag har tre barn med min sambo . nu till min fråga , ärver min svägerska allt enligt lag eller får mina föräldrar och jag del av arvet eftersom giftermålet var så kort
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag vill börja med att beklaga sorgen.
När ett äktenskap upplöses, exempelvis genom dödsfall, ska bodelning förrättas enligt 23 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) och 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Om makarna inte har upprättat något äktenskapsförord eller har enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB) genom andra handlingar som t.ex. arv eller gåvobrev, är det troligt att all egendom är giftorättsgods och därmed ska ingå i bodelningen enligt 7 kap. 1 - 2 §§ ÄktB.
Jag förutsätter i svaret att det inte finns något testamente.
Huvudregeln är att makarnas sammanlagda giftorättsgods skall delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Det finns en jämkningsregel i 12 kap.2 § ÄktB, för äktenskap som varat kortare än 5 år men den regeln är enligt bestämmelsens andra stycke inte tillämplig vid bodelning med anledning av en makes död. Det finns även en jämkningsregel i 12 kap 2 § ÄktB men den är en skyddsregel för den efterlevande makan och kan endast åberopas av denne.
Tredje kapitlet i ärvdabalken (ÄB) tar upp den efterlevande makens rätt att ärva före gemensamma barn och arvingar i andra och tredje arvsklass enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta innebär att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt och det övriga arvingar har rätt till efterarv när den efterlevande maken har avlidit.
Enligt svensk arvsordning är den avlidnes barn s.k. bröstarvingar i första arvsklassen. Finns inga barn blir den avlidnes föräldrar arvingar genom den s.k. andra arvsklassen enligt 2 kap 2 § ÄB och är inte dessa i livet ärver den avlidnes syskon. Ett uttalat syfte med reglerna är att stärka den efterlevande makens ställning.
Enligt 3 kap 2 § 1 stycket ÄB anges att: "Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3–5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.
Detta är ett uttryck för att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över egendomen, till exempel konsumera eller sälja den. Men efterlevande make får inte testamentera bort den andel av egendomen som innehas med fri förfoganderätt.
Svar
En bodelning och en bouppteckning ska göra men då efterlevande make har rätt att ärva före arvingar i andra arvsklassen (den avlidnes föräldrar), kommer den efterlevande maken att ärva hela kvarlåtenskapen efter din bror med fri förfoganderätt. Din brors arvingar i andra och tredje arvsklassen har sedan rätt till efterarv när den efterlevande makan avlider. Detta svar förutsätter att ingen egendom i giftorättsgodset är enskild egendom och att inget testamente finns.
Rekommendation
Jag rekommenderar att ni tar hjälp av en jurist för att se till att bodelningen och bouppteckning blir korrekta, särskilt om det rör sig om större belopp.
Om ni vill anlita någon av våra jurister kan ni mejla mig, Jessica.konduk@lawline.se
Vänligen
