Makars arvsrätt vid gemensamma barn och särkullbarn
Om två personer är gifta och inga gemensamma barn har och den ena dör och som har barn sedan tidigare vem ärver då den avlidne?
Om två personer är gifta och har två gemensamma barn men den ena har ett barn sedan tidigare - hur ser arvsfrågan ut om respektive partner avlider ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag uppfattar din fråga så avser den två olika scenarion där det första är att makarna inte har några gemensamma barn men ena maken har barn sedan tidigare och det andra scenariot är att makarna har gemensamma barn och barn från tidigare relation. Jag ska besvara båda scenarion och till att börja med kan vi konstatera att det är ärvdabalken som är tillämplig lag, den hittar du här.
Scenario 1 - inga gemensamma barn, men den avlidne har barn sedan tidigare:
När en make avlider sker en bodelning mellan den avlidne maken (dödsboet) och den efterlevande maken. Det som den avlidne maken får från bodelning plus enskilda egendom utgör dennes kvarlåtenskap (efter att skulder har betalats). Det är kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan den avlidnes arvingar.
Har den avlidne maken barn är det barnen som ska ärva (2 kap 1 §). Finns endast barn från en tidigare relation (särkullbarn) så ska dessa ärva hela kvarlåtenskapen och de ska ärva den direkt vid den avlidne förälderns död. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå från arvet vid förälderns död och i stället välja att få sitt arv efter den efterlevande makens död (3 kap 1 §). Detta är dock upp till särkullbarnet att välja.
Det finns dock en skyddsregel för den efterlevande maken, den s.k basbeloppsregeln (3 kap 1 § 2 stycket). Basbeloppsregeln innebär att den efterlevande maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, alltid har rätt att få egendom ur kvarlåtenskapen till så stort värde att egendomen, tillsammans med den egendom som maken fick vid bodelningen, eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar 4 gånger det gällande prisbasbeloppet (45500 x 4). Denna skyddsregel gäller även gentemot ett särkullbarn. Den efterlevande maken har alltså förtur på detta belopp.
Scenario 2 - gemensamma barn och särkullbarn:
Om den avlidne maken har både gemensamma barn och särkullbarn så blir det lite annorlunda. Särkullbarnet kommer, likt ovan, att få sin andel av arvet i samband med förälderns död. De gemensamma barnen kommer dock inte att få sina andelar vid denna tidpunkt. De gemensamma barnens del av arvet kommer att tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt* (3 kap 1 §). Det är först efter den efterlevande makens död som de gemensamma barnen kommer att ärva och de ärver då båda föräldrar (3 kap 2 §).
Det ska noteras att särkullbarn endast ärver sin förälder och inte den andra maken. Därför om den make som avlider inte har något särkullbarn kommer hela kvarlåtenskapen att tillfalla den efterlevande maken. Sedan när det efterlevande maken avlider måste man först fördela arvet efter den första maken (så att de gemensamma barnen får sitt arv från den först avlidne föräldern) och sedan kan man fördela resterande kvarlåtenskap mellan barnen (gemensamma + särkull).
Sammanfattning:
Finns inga gemensamma barn, men den avlidne har särkullbarn ska dessa ärva hela kvarlåtenskapen. Maken får då inget arv (undantag för ev. basbeloppsregeln)
Finns gemensamma barn och särkullbarn så ärver särkullbarnet sin andel direkt och den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen ärver då båda föräldrar vid den efterlevande förälderns död.
*Fri förfoganderätt = man får spendera eller sälja egendomen , men inte testamentera eller ge bort den.
Hoppas du fick svar på din fråga.
Vänligen,
