LVU på religion?
Hejsan! Jag har en fråga.
Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något).
Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar.
Tack om ni kunde svara på frågan!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga.
Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande.
Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård.
Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel.
De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten.
Jag hoppas det besvarar din fråga.
Med vänliga hälsningar
