Lottläggning - vem får vad?

Question

Hejhej! Jag undrar lite hur det blir när min pappa avlider. Han är sedan några år gift med en kvinna han varit tillsammans med sedan ungefär 13 år tillbaka och jag har alltid ogillat henne!
Pappa och kvinnan fick tvillingar för ca 1-2 år sedan och jag har bara träffat dom 1 gång och har inte riktigt intresse i att ha kontakt med dom varken nu eller när dom blir äldre. Pappa äger 2 hus i Ungern som han ärvt och lite andra tillgångar som bilar osv. Jag är totalt ointresserad av allting förutom ett av husen i Ungern som jag "växt upp i" och jag vill ärva just bara det!! Men hur funkar det med min svärmor och deras 2 gemensamma barn. Notera (jag är 18 om ett halvår). Tacksam för svar!

Answer 1

Hej, och tack för din fråga.

Till att börja med är det viktigt att veta om huset i Ungern är din pappas enskilda egendom eller inte. Om det inte är det kommer det nämligen ingå i den bodelning som görs när en make dör. Bodelningen medför att den efterlevande maken vanligtvis får hälften av det gemensamma giftorättsgodset (det som inte är enskild egendom). Din pappas del i bodelningen blir sedan själva arvet. Detta ska i första hand fördelas lika mellan hans tre barn (2 kap. 1§ st.2 ÄB).

Dina två halvsyskon kommer inte kunna få ta del av sina arvslotter förrän deras mamma avlidit på grund av den "efterlevande makens arvsrätt", vilken behandlas i 3 kap. ÄB. Fram till dess kommer alltså din styvmor ha hand om dina halvsyskons andelar med fri förfoganderätt (3 kap. 2§ st.1 ÄB). Du som är ett särkullbarn, (eftersom din pappa är gift med en kvinna som inte är din mamma) har dock rätt att få ut din andel av arvet direkt efter att din pappa gått bort (3 kap. 1§ st.1 ÄB).

Exakt vilken arvinge som får vad bestäms vid arvskiftets lottläggning, om din pappa inte skrivit testamente som säger att någon får en viss sak. Enligt 23 kap. 3 § ÄB har varje dödsbodelägare rätt att få del i varje slag av egendom. Huvudregeln är alltså att varje delägares önskemål och intresse bör tillgodoses i den mån det är möjligt. Det som inte kan delas på ett lämpligt sätt får istället läggas på samma lott. Om det inte går att komma överens om vem som ska få t.ex. en fastighet på sin lott är det vanligt att fastigheten samägs av arvingarna. Det förekommer också att fördelningen av egendom sker genom lottdragning, under förutsättning att alla är överens om denna metod. Om delägarna i dödsboet inte alls kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan man begära en skiftesman hos tingsrätten som gör arvskiftet.

Det finns inget direkt hänsynstagande till olika sakers affektionsvärde, men som nämnts ovan är huvudregeln att varje delägares önskemål bör tillgodoses så långt som möjligt.

Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637)

Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.

MVH/ Veronica Eriksson