Legala arvsordningen respektive testamente
Lawline svarar
I ärvdabalken (ÄB) regleras den legala arvsordningen, d.v.s. vem som direkt p.g.a släktskap ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap ÄB). När, som i ditt fall, en person vill fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt måste denne skriva ett testamente (11 kap ÄB). Att den legala arvsordningen bestämmer vem som ärver innebär att ordningen är reglerad i lag och att avvikelser ifrån denna endast får göras om det finns ett giltigt testamente.
Legala arvsordningen: Det finns tre arvsklasser. En arvsklass är en prioriteringsordning som anger hur arvet efter en avliden person ska fördelas. I den första arvsklassen hittar vi den avlidnes barn (bröstarvingar). Bröstarvingar omfattar både barn och barnbarn. Detta innebär att det är i första hand den avlidnes barn som ärver kvarlåtenskapen och dessa tar sinsemellan lika stor del av arvet (ÄB 2:1). Om ett barn i sin tur har avlidit, går dennes arvsrätt över till dennes barn. Om den avlidne inte har några barn eller barnbarn (eller en efterlevande make) går man vidare och tittar på vilka släktingar som finns i den andra arvsklassen. Detta innebär att man går uppåt ett steg till den avlidnes föräldrar, syskon och syskons barn (ÄB 2:2) .Saknas även arvingar helt i denna arvsklass, då får man gå vidare till den tredje arvsklassen: --far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (ÄB 2:3).
Testamente: I ditt fall har det upprättats ett testamente. Grundregeln i svensk rätt är att testamentet ska respekteras så långt det går i enlighet med testatorns (A:s) vilja (ÄB 11:1). Genom upprättandet av testamentet sätts därmed den legala arvsordningen åt sidan om testamentet uppfyller de formkrav som ställs enligt ÄB 10:1, såsom att testamentet ska vara skriftligt upprättat med två vittnen som styrker testamentet med sina namnteckningar. Har så skett, har således varken A:s syskonbarn rätt att ärva något från A:s kvarlåtenskap. B:s syskon är inte släkt, varför dessa inte alls kan ärva något från A:s kvarlåtenskap.
Om A hade haft barn och testamenterat bort sin egendom till andra så finns det en skyddsregel som kallas för laglott, enligt 7:1 ÄB, vilken innebär att barnen alltid har rätt till halva sin arvslott, d.v.s. laglotten. Denna regel gäller dock endast den avlidnes barn vilket innebär att man annars kan frångå den legala arvsordningen genom testamente såsom har skett i detta fall.
Däremot gäller för den avlidne B:s syskon enligt ÄB 3:2 att när även den efterlevande maken A dör ska hälften av boet gå till den först avlidne A:s släktingar ur första eller andra arvsklassen. Den här rätten går inte att testamentera bort av den efterlevande maken A. Detta innebär att den efterlevande maken A, inte har full äganderätt utan endast fri förfoganderätt till den del av egendomen som kommer från den avlidne maken B, vid vid bodelningen.
Slutsatsen är alltså att B:s syskon inte kan kräva något från A:s kvarlåtenskap. A:s syskonbarn kan inte heller kräva något från A:s kvarlåtenskap om det inte finns skäl att klandra testamentet p.g.a. exempelvis formfel vid dess upprättande eller andra fel såsom att testamentet inte upprättats i enlighet med testator A:s vilja (ÄB kap 10 och 13 ).
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Mvh,
