Laglott och efterarv
Hej
Jag och min man är gifta vi har inga gemensamma barn . Han har 3 barn och jag har ett barn. Vi tänker nu köpa hus som vi båda ska stå skrivna på. Vad händer om min make avlider för min del. Och vad händer om jag avlider för min makes del. Har hört att det är barnen som ärver allt efter sin förälder och att maken/makan inte har arvsrätt. Vill gärna få ett enkelt förklarat svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Det som huvudregel händer eftersom ni är gifta är att den efterlevande maken, oavsett vilken av er som går bort först, ärver den avlidne maken med fri förfoganderätt enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att alla tillgångar övergår till den efterlevande maken med förbehållet att man inte får testamentera bort tillgångarna men i övrigt disponera tillgångarna fritt. Det stämmer alltså inte att efterlevande make inte ärver något, tvärtom är huvudregeln att den efterlevande maken ärver allt!
Det som kan försvåra en situation där det finns särkullbarn, som alltså är fallet med er, är att bröstarvingarna har rätt att efter sin förälders död få ut sin laglott direkt efter att ha begärt jämkning enligt ÄB 7 kap. 3 §. Laglotten är enligt ÄB 7 kap. 1 § hälften av arvslotten (alltså den del i helhet som arvingen har rätt till) och då räknar man även in gåvor som bröstarvingen fått av den avlidne (ÄB 7 kap. 2 §).
Det innebär alltså för er del att det kan bli en större summa som du måste betala ut om alla din makes bröstarvingar begär ut sin laglott på en gång än om ditt barn skulle göra det om du gick bort först. Å andra sidan kan det finnas andra omständigheter t ex som gåvor till hans barn som inverkar på omständigheterna varför det egentligen är bäst att titta närmare på just era specifika ekonomiska omständigheter och historik för att ge ett så korrekt svar som möjligt.
Det man kan göra för att säkerställa att den efterlevande får sitta i orubbat bo som man ibland benämner det är att i testamente förklara för de efterlevande att det är ens vilja att barnen väntar med att ta ut sitt arv till efter det att den efterlevande maken dör, det möjliggörs genom bestämmelsen om efterarv i ÄB 3 kap. 9 §. Detta är dock endast på frivillig basis! Man kan bara be barnen att följa sina föräldrars vilja att vänta med att ta ut sitt arv. Såklart kan man diskutera detta även under livets gång och få en uppfattning om hur barnen tänker om det hela.
Det andra är att man i ett äktenskapsförord skriver tillgångar på den ena eller andra maken vilket utesluter den icke-nämnda makens arvingar från att dela tillgången. Dock använder man sig oftast av detta då det finns särkullbarn endast från den ena av makarna.
Lagstiftaren har avsett att säkerställa arvsrätten för bröstarvingar och det kan förstås vara mer och mindre förmånligt för en bröstarvinge att ta ut sin laglott direkt eller vänta och dela på ett efterarv med andra bröstarvingar.
Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!
