Lagligt med site som tillgängliggör domar?

FRÅGA
Hej, lexbase.se öppnar imorgon en tjänst där samtliga svenska domar görs tillgängliga för alla som vill betala för det. Du kan söka på namn, adress, brott, ålder, område och få ut namn och personnummer på människor dömda för brott eller inblandade i olika tvistemål Det kommer likna ratsit. Är detta lagligt, om man tänker på PUL? Då detta är väldigt kränkande och kan skapa många konflikter i samhället. Enda syftet med att visa domarna, är att tjäna pengar.
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Eftersom Lexbase har ett så kallat utgivningsbevis frånMyndigheten för radio och TV är personuppgiftslagen (PuL) inte tillämplig påsiten eftersom den därmed skyddas avyttrandefrihetsgrundlagen (se PuL  7 § st.1 här).  Dettainnebär att den enda brottsrubricering som kan komma i fråga är förtal, somstadgas i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § p. 14 (via hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen5 kap 1 §).

Med förtal menas att någon pekar ut annan som brottsligeller klandervärd i sitt leverne eller annars sprider uppgift om annan som ärägnad att utsätta denne för andras missaktning. Att publicera brottmålsdomar(och i vissa fall även tvistemålsdomar) på nätet innebär definitivt attman utpekar någon som brottslig eller klandervärd.

I förtalsbestämmelsen finns dock även ettförsvarlighetsundantag.  Detta innebäratt man prövar om det var försvarligt att sprida uppgiften i fråga. Här tar manhänsyn till saker som huruvida det fanns ett allmänintresse av att uppgiftenspreds, vem som utpekades och hur etc. Det är här som knäckfrågan finns i dethär fallet, och det verkar inte finnas något givet svar på hur en domstolskulle se på frågan om försvarlighet. Det finns nämligen inte så mångarättsfall med nätpublicering av domar som förtalsbrott. Man skulle kunna hävdaatt det är försvarligt att publicera vissa domar om vissa människor på grund avexempelvis allmänintresse, men detta gäller kanske inte alla domar som finnstillgängliga på Lexbase. Var det inte försvarligt att sprida uppgiftenföreligger förtal och det är då den ansvarige utgivarenför Lexbase som är ensamt ansvarig för detta (enligt tryckfrihetsförordningen 8kap. 1 §).

I det här sammanhanget är det dock också mycket viktigt attta upp reglerna kring åtal och process.

Vad gäller åtal för förtal i ett grundlagsskyddat medium,exempelvis en hemsida med utgivningsbevis, är det Justitiekanslern (JK) som ärensam åklagare (enligt tryckfrihetsförordningen 9 kap. 2 §). Det är således JKsom beslutar om förutsättningar för åtal föreligger eller inte. Åtal för förtalfår endast väckas om det kan anses påkallat från allmän synpunkt av särskildaskäl (se här). Ribban för åtal ligger alltså högtoch det är mycket sällsynt att JK väcker åtal för yttrandefrihetsbrott i formav förtal.

Om JK inte väljer att gå vidare är den enda möjligheten attgöra det själv. Det kan ske antingen genom att man driver ett s.k. enskilt(straffrättsligt) åtal (ev. inklusive en skadeståndstalan) eller genom att manenbart begär skadestånd i en civilrättslig process.

Klart är alltså att sannolikheten är relativt stor att densom känner sig uthängd kommer att få driva sitt fall själv på grund av derestriktiva åtalsreglerna. Åtminstone en JK-anmälan mot Lexbase ska redan haavslagits på grund av kravet på att ett åtal ska vara påkallat ur allmänsynpunkt av särskilda skäl.

Personuppgiftslagen hittar du här,tryckfrihetsförordningen här,och yttrandefrihetsgrundlagen här.

Hör gärna av dig om du undrar över något mer!

Vänligen

Sebastian Caicedo Gordh
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (996)
2020-08-10 Undvika förtal vid skrivande av en roman
2020-08-03 Utgör en polisanmälan och spridning av osanna uppgifter om en person till tredje part ett förtalsbrott?
2020-07-31 Klassas det som förtal att anmäla en kommunanställd?
2020-07-31 Lagligt att anklaga nån för att vara tjuv?

Alla besvarade frågor (82750)