Kvarlevande makes och särkullbarns rätt till egendom

2017-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag och min fru är gifta men har inga gemensamma barn men har båda barn sedan tidigare. Vi bor i mitt föräldrahem som jag står som ägare till hur kommer våra särkullbarn att ärva vid vår bortgång dels om jag går bort först eller min fru går bort först vi vill båda att min fru ska få bo kvar tills hon hittar annat boende om jag går bort först.
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Reglerna kring detta hittar du främst i ärvdabalken (ÄB), eftersom ni är gifta kommer jag även nämna några relevanta lagrum i äktenskapsbalken (ÄktB). När någon av er avlider ska först en bodelning göras där er gemensamma egendom delas lika mellan er. Din halva utgör din kvarlåtenskap, vilken kommer tillfalla dina barn enligt 2 kap. 1 § ÄB. Din makas halva utgör hennes kvarlåtenskap och kommer att tillfalla hennes barn. Om föräldrahemmet inte är undantaget som enskild egendom enligt 10 kap. 4 § ÄktB kommer det utgöra giftorättsgods och därmed ingå i bodelningen mellan er enligt 10 kap. 1 § ÄktB.

Om ni skriver ett testamente har ni möjlighet att påverka situationen till en viss del. Den del som varje barn får om de får hela sitt arv kallas arvslott, hälften av denna del utgör deras laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Särkullbarnen har alltid rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns bortgång enligt 3 kap. 1 § ÄB, denna del går alltså inte att testamentera bort. Det ni har möjlighet att göra är att testamentera egendomen till varandra, med undantag för barnens laglott. Här är det viktigt att tänka på hur ni testamenterar bort egendomen. Om du väljer att testamentera egendomen till din maka med fri förfoganderätt kommer hon kunna äga och använda den egendomen, men hon kommer inte att kunna testamentera bort den eftersom den kommer vara reserverad till dina barn. När hon får arvet med fri förfoganderätt av dig kommer det utgöra en viss procent av hennes totala egendom, samma procent kommer sedan delas ut till dina arvingar som efterarv efter dig, vid din makas bortgång. Dina barn kommer alltså inte att få samma värde som de skulle fått om de får hela arvslotten direkt, oberoende av om värdet sjunker eller stiger, men däremot samma procentuella andel. Om du testamenterar din egendom med full äganderätt till din maka kommer den egendomen sedan tillfalla hennes arvingar istället för dina arvingar. Detsamma gäller i hennes fall om hon skulle gå bort före dig.

Ni kan skriva i testamentet att ni önskar att barnen väljer att vänta med hela sitt arv till fördel för den andre maken, vilket de kan göra enligt 3 kap. 9 § ÄB och får då ut hela arvet i efterarv. De har dock alltid rätt att få ut sin laglott om de vill det, oavsett vad som står i era testamenten.

Det finns en säkerhetsregel för makar i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB som brukar kallas basbeloppsregeln. Den säger att om den efterlevande makens totala tillgångar understiger ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp ska den efterlevande maken ha rätt att få resterande summa ur den avlidnes kvarlåtenskap. Idag är ett prisbasbelopp 44 800 kr. Den kvarlevande maken har alltså rätt att få egendom som tillsammans med dennes egendom uppgår till ett värde av 179 000 kr, förutsatt att detta finns att tillgå. Denna rätt går före särkullbarns rätt till sin laglott.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att åter vända dig till oss på Lawline!

Med vänliga hälsningar,

Elin Nordeman
Fick du svar på din fråga?