Kroppsvisitering vid frivillig vård

FRÅGA
Chefsöverläkaren på vår vårdavdelning på sjukhuset är rädd att patienter ska ta in vassa föremål eller läkemedel. Därför uppmanar han personalen att rutinmässigt kroppsvisitera (dvs. handgripligen gå igenom väskor och kläder för att leta efter otillåtna ämnen och föremål) alla patienter som skrivs in under hälso-och sjuvådslagen (HSL) och i förekommande fall omhänderta vassa föremål och läkemedel.Personalen känner mycket väl till 2 kapitlet 6 § regeringsformen, enligt vilken alla som vistas i Sverige är grundlagsskyddade mot sådana kroppsliga ingrepp.Men om patienten går med på det så är det ingen kroppsvisitation, då är det bara "genomgång av patientens tillhörigheter", som läkaren uttrycker det.Överläkaren går så långt i sina försök att dölja tilltaget att han uppmanar personalen att ändra i inskrivningsformulär och kalla det ”genomgång av patientens tillhörigheter” i stället för ”kroppsvisitation”. Personalen uppfattar det som att han letar efter kryphål för att kunna göra något som inte är tillåtet.Om det vore tillåtet för var man att kroppsvisitera vem man vill enbart på grund av rädsla eller för att man misstänker att han kan ha föremål på sig som han skulle kunna skada sig själv eller andra med, var i all världen hamnar vi då?Jag undrar: Att byta namn på det förbjudna i tron att det i ett nu förvandlas till någon legitimt, hur långt upp i en rättslig prövning skulle det hålla? Är det som görs okej eller rör det sig om juridiskt övertramp?Tack för hjälpen!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Du har helt rätt i att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp (kroppsvisitering) enligt 2 kap. 6 § regeringsformen, likväl enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Denna frihet får dock begränsas om det är nödvändigt (2 kap. 20-21 §§ regeringsformen och artikel 8.2 Europakonventionen).

Friheten får begränsas när patienter är inlagda och behandlas enligt tvångslagstiftning om syftet är att upprätthålla ordning och säkerhet. Det finns emellertid ingen rätt att begränsa friheten när en patient behandlas frivilligt enligt HSL. Vård enligt HSL ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården (2 a § HSL). Vidare ska en patient ges omsorgsfull hälso- och sjukvård varefter varje vårdgivare själv bär ansvaret för att detta efterföljs (6 kap. 1-2 §§ patientsäkerhetslagen).

Det verkar som att chefsöverläkarens uppmaning är i strid med våra grundlagstadgade fri- och rättigheter och att begränsningen inte är lagenlig. Beteendet bör uppmärksammas av personalen och en anmälan kan efter samtal med chefsöverläkaren upprättas och skickas in till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Att kalla ingreppet för något annat bör inte tillmätas någon betydelse och bör sålunda ha någon inverkan i den rättsliga bedömningen.

Med vänliga hälsningar,

Soroosh Parsa
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll