Krävs mitt samtycke vid förordnande om god man enligt LSS?
Jag har funktionsnedsättning och har beviljats stödboende. Jag klarar av det mesta själv och jag har inga problem med ekonomin. Jag har få problem och ska få hjälp med det av stödboendet.
Handläggaren jag träffade på LSS frågade mig vid två tillfällen om jag var intresserad av god man, vilket jag tackade nej till. Jag har alltså inte gett mitt samtycke till det.
Jag träffade nyligen boendechefen för Stödboendet. LSS-handläggaren och personal från boendet medverkade också på mötet. Jag berättade för dom vad jag har svårigheter med, och boendechefen sa att Stödboendet kommer hjälpa mig med det.
Några dagar senare får jag ett brev från LSS-handläggaren där hon skriver att hon kontaktat Överförmyndarkansliet då hon ansåg att jag är i behov av god man. I brevet syftar hon på de problem jag uppgav under mötet, de problem boendechefen lovade att stödboendet skulle hjälpa till med. Hon skriver vidare i brevet att hon enligt lag är skyldig att kontakta Överförmyndarkansliet om hon ser att en person är i behov av god man. Hon hänvisade dock aldrig till vilken lag.
Kan en handläggare påtvinga någon en god man mot sin vilja? Vad är det för lag som säger att hon är skyldig att kontakta Överförmyndarkansliet? Kan jag anmäla henne för att hon kränkt mig och/eller påtvingat mig en god man?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Grundprincipen inom socialrätten
Rätten att beviljas stödboende på grund av en varaktig funktionsnedsättning är en av de rättigheter som socialtjänsten sysslar med. Utgångspunkten för socialtjänsten är att alla de som är i behov av hjälp ska få det och främst ska hjälp ges i syfte att personen ska kunna klara sig på egen hand efter en viss tid. Det är enormt viktigt att personen i fråga får vara delaktig i sitt eget ärende och besluta om sådant som rör sig själv.
Grundtanken om individens självbestämmanderätt och delaktighet går att finna i alla socialtjänstens speciallagar. Den lag som är aktuell i ditt fall är lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta [LSS]
Lagen [1993:387] om stöd och service till vissa funktionsnedsatta [LSS]
Som huvudregel gäller att insatser endast kan göras om du begär det, förutsatt att du inte är under 15 år eller att det är uppenbart att du saknar förmåga att på egen hand fatta sådana beslut [8 § LSS]
Det krävs också att du är i behov av en viss insats för att denna ska vidtas [7 § LSS]. Bedömningen om du är i behov av en god man görs utefter dina egna, individuella behov och ska främst resultera i att du kan leva ett självständigt liv. Detta innebär med andra ord att din handläggare inte kan påtvinga en god man mot din vilja om du inte är i behov av det och det inte är uppenbart att du saknar förmåga att på egen hand fatta sådana beslut, eftersom hela syftet med socialtjänsten är att värna om individens självbestämmanderätt och integritet [6-8 § LSS]. Dessutom är även valet att tillsätta en god man endast lämplig när det inte finns några andra mindre ingripande alternativ. I ditt fall skulle ju stödboendet försöka hjälpa till i första hand.
Angående vilken lag din handläggare hänvisat till när det gäller skyldigheten att kontakta överförmyndarkansliet, finns det en möjlighet att hon menat LSS [15 § sjätte punkten LSS]. Där framgår det att din handläggare kan anmäla till överförmyndaren om god man om hon skulle anse att du skulle behöva det under förutsättningen att du uppfyller någon av kraven i 1 § LSS. Exempelvis att du har en utvecklingsstörning, autism, bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning, eller en varaktig psykisk eller fysisk funktionsnedsättning som inte beror på normalt åldrande. Återigen skulle jag dock vilja säga att det är din självbestämmanderätt som är utgångspunkt här och om du inte är i behov av en god man och du själv har förmåga att fatta sådana beslut som den goda mannen i sådana fall skulle ha gjort, så ska du inte tvingas ha en sådan.
Kan du anmäla henne?
Det skulle kunna vara möjligt att hålla henne ansvarig för tjänstefel, om förutsättningarna är uppfyllda [20:1 brottsbalken]. Jag tror dock inte att hennes handlande hade setts som tjänstefel eftersom en offentlig tjänsteman inte hålls ansvarig för fel vid utövningen som med hänsyn till hennes befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter anses som "ringa",d.v.s inte särskilt stora. Din handläggare är ju behörig att förordna om goda män utefter behov, så hon har inte handlat långt utanför sin behörighet. Däremot kan hon ha handlat felaktigt med hänsyn till detta enskilda fallet, men det är så pass lite att det förmodligen inte kommer räcka för att bli ansvarig för tjänstefel.
Ytterligare en möjlighet är att du gör en s.k JO-anmälan [anmälan till Justitieombudsmannen] eftersom JO delvis utövar tillsyn över LSS-verksamheten. Du kan även vända dig till IVO [Inspektionen för vård och omsorg] om du skulle vilja överklaga beslutet som din handläggare har tagit.
Kort sammanfattning och slutsats av det som gåtts igenom
Sammanfattningsvis skulle jag därmed vilja säga att utefter den information du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag en bedömning att din handläggare inte kan fatta beslut om att du ha en god man om du inte är i behov av det, det går att lösa på mindre ingripande sätt, eller om du uppenbart saknar förmågan att fatta sådana beslut själv. Utefter vad du skrivit verkar det som att en god man är för ingripande åtgärd, men det är endast den uppfattningen jag får av att läsa din text och inte en absolut sanning.
Om du vill skulle du kunna skicka in en JO-anmälan eller överklaga beslutet hos IVO. Att peka på tjänstefel enligt brottsbalken tror jag inte skulle gå.
Hoppas du fick svar på din fråga! Hör av dig om du undrar något mer.
Med vänlig hälsning,
