Kränkande handlingar mot närstående

FRÅGA
<p> Hej. Min dotter är 24 år, har lindrig utvecklingsstörning och psykiska problem. Hennes pappa skickar nedsättande sms till henne med kränkningar. Han uppträder även kränkande när de ses. Även jag får kränkande sms. Kan jag göra något? </p>
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga gäller vad du och din dotter har för möjligheter att se till att din dotters pappa slutar att skicka nedlåtande sms och uppträda på ett kränkande sätt mot er båda.


Har din dotters pappa begått något brott?

Det kan utläsas ur din fråga att både du och din dotter erhåller kränkande sms från din dotters pappa. Din dotter blir även utsatt för kränkningar när hon och hennes pappa träffas. Det verkar som att ni båda har fått utstå ett flertal kränkningar under en viss tidsperiod.

Den brottsliga handling som kan vara aktuell i detta fall är till en början ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Ett ofredande anses enligt lag ha skett när:

- Någon utsätter annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst beteende.

- Gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt.

Störande kontakter innebär besvärande kontakter via fysiska möten (t.ex. att träffas) eller elektronisk kommunikation (t.ex. sms). Att ett beteende är hänsynslöst menas med att någon utsätter annan för ett handlande som har någon slags integritetskränkande karaktär. Den angripne ha uppfattat den integritetskränkande handlingen. Att gärningen ska vara ägnad att kränka den utsattes frid betyder att någon utsätter annan i syfte att kränka den utsatte på ett sätt som denne inte rimligen ska tåla. En bedömning måste göras i det enskilda fallet med hänsyn till den som har blivit utsatt.

Om det anses att ett ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalen) har begåtts kan i sin tur brotten grov fridskränkning (4 kap. 4 a § st. 1 Brottsbalken) alternativt grov kvinnofridskränkning aktualiseras (4 kap. 4 a § st. 2 Brottsbalken). Lagen finns till för att markera allvaret i de brott när någon utsätter en närstående för systematiska kränkningar. Förutom kravet på att den utsatte ska vara närstående till gärningspersonen måste:

- Var och en av gärningarna ska vara led i en upprepad kränkning, och

- gärningarna ska vara ägnade att skada den utsattes självkänsla.

Om upprepade kränkande handlingar begås av en man mot en kvinna som denne har levt tillsammans med som gift eller under äktenskapsliknande förhållanden (t.ex. ett samboförhållande) benämns brottet som grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § 2 st. Brottsbalken). I övriga fall benämns upprepade kränkningar mot närstående person som grov fridskränkning (4 kap. 4 a § 1 st. Brottsbalken).

Ett rättsfall från Svea Hovrätt (dom den 3 augusti 2013, mål nr. B 9609–12) kan ge vägledning i denna situation. I detta rättsfall blev tidigare närstående till två adopterade barn dömd för grov fridskränkning (4 kap. 4 a § Brottsbalken). Kränkningarna bestod i att den tidigare närstående hade skickat ett flertal kränkande sms till barnen under en längre tid. Sms:en innehöll uttalanden om att barnens adoptivförälder inte älskade dem och att de var oönskade.

Rättsfallet i sig ger mer underlag för vilka handlingar som omfattas av bestämmelsen om grov fridskränkning. Hovrätten ansåg i detta fall att de meddelanden som hade skickats med kränkande innehåll var ägnade att skada dels barnens självkänsla och dels den tillit och närhet de hade med sin vuxna adoptivförälder.

I de fall där ett flertal kränkande handlingar bedöms som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning kan den som har utsatt närstående dömas till fängelse i lägst nio månader och högst sex år (4 kap. 4 a § Brottsbalken). Hur högt straff en person får för ett brott av detta slag bestäms utifrån bl.a. antalet kränkningar, kränkningarnas karaktär samt hur lång tid någon har fått utstå upprepade kränkningar från en närstående (stöd från Svea Hovrätts dom den 3 augusti 2013, mål nr. B 9609–12).

De som utsätts för denna typ av brott kan även ha rätt till kränkningsersättning. Den som allvarligt kränker någon genom brott som innefattar angrepp mot bl.a. dennes frid ska ersätta den skada som kränkningen medför (2 kap. 3 § Skadeståndslagen).


Bedömning och sammanfattning

Som jag skrev ovan beror bedömningen av din dotters pappas handlingar på vad som har skrivits i de kränkande sms:en och vad som har sagts eller gjorts vid de tillfällen när din dotter och hennes pappa fysiskt har setts. Med tanke på att du har beskrivit att din dotter har en lindrig utvecklingsstörning och lider av psykisk ohälsa antar jag att de kränkande handlingar som du och din dotter har fått ta emot har med hennes egenskaper att göra. Det kan antas att kränkningarna din dotter utsätts är ägnade att skada hennes självkänsla. Om så är fallet är det möjligt att din dotters pappa har begått brottet grov fridskränkning mot sin dotter.

I ditt fall kan endast spekulationer göras. Om du och din dotters pappa har levt tillsammans som gifta eller under äktenskapsliknande förhållanden och att du får ta emot kränkningar av samma karaktär som din dotter, kan brottet grov kvinnofridskränkning begåtts. Uppfylls inte närståendekriteriet är dessa handlingar att räkna som ett ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Är inte kränkningarna av den karaktär att de anses kränka din frid på ett kännbart sätt kan brottet förolämpning begåtts (5 kap. 3 § Brottsbalken).

Vad du har för möjligheter att "göra något" kan vara att du börjar med att prata med din dotters pappa och ber honom att sluta med att kränka både dig och din dotter. Du kan hämta stöd i denna text. Om hans beteende inte upphör är det ditt och din dotters val om ni vill gå vidare i en domstolsprocess. Behöver du ytterligare juridisk rådgivning är du välkommen att prata med Lawlines jurister (här).

Väl mött!

Ellinor Hedgren Rylander
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll