KPI
2024-02-18 Hej jag blev orolig när jag läste om falsk fakturering och styrelsens ansvar. Så då blev jag fundersam på hur min revisor till mitt AB har agerat. Jag började fundera över varför revisorn plötsligt ett år höjde arvodet så orimligt mycket. Och jag började då att bli misstänksam, varför inte få träffa, ingen information. Då ställde jag ett krav att jag ville få specifikation på vad som orsakat detta merarbete. Men det fick jag inte. Då började jag tappa tålamodet, och bestred fakturorna. Och revisionen går till enligt följande: enligt kontakt med min byrå. När redovisningskonsulten har alla bokslut klara för det berörda bokföringsåret så åker revisorn och en assistent 18 mil till redovisningsbyrån där alla företags bokslut är klara för granskning. Revisorn och assistenten går igenom bokföringen enligt gällande regler för revision, och går igenom företaget med redovisningskonsulten. Därefter när de kommer in på kontoret så skrivs revisionsberättelsen ut. När jag kräver den informationen hotar de med rättsliga åtgärder. Men spontant känns det som bedrägeri.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB). Din ärendebeskrivning bereder dock vissa tolkningssvårigheter. Dessutom saknar den en uttrycklig fråga. Mot den bakgrunden kommer nedan text att bli ganska så generell till sin karaktär. Du nämner bedrägeri varför fokus kommer att riktas mot just det brottet.
Den straffrättsliga aspekten - Vad gäller?
I 9 kap. 1 § 1 st. BrB sägs att den som medelst (genom) vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, döms för bedrägeri till fängelse i högst två år. I förevarande fall krävs (krävdes) att din (eller rättare sagt ditt bolags) motpart, dvs. revisorn, genom ett vilseledande förmått dig (eller bolaget) att utföra en för dig (bolaget) skadegörande handling som resulterade i en konstaterbar vinning för revisorn. Det sista ledet syftar på att gärningspersonens handlande ska ha lett till en disposition, vilken i sin tur innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring till densamma. Det första rekvisitet, vilket tar sikte på vilseledandet, kan allmänt likställas med ett förmedlande av en oriktig uppfattning. Det räcker dock inte med en muntlig eller skriftlig uttalad lögn eftersom motparten inte alltid behöver påverkas av detta. Motsatsvis kan då sägas att det är tänkbart att någon kan bli vilseledd av gärningspersonen utan att denne uttalar en bokstavlig osanning. Avgörande är om brottsoffret verkligen har blivit lurad (subjektiv bedömning) och detta oaktat om motparten eventuellt objektivt sett skulle framstå som ovanligt lättlurad. Av lagtexten följer som sagt att det för brottet bedrägeri krävs skada för den ena parten och vinning för den andra, vilket som tidigare påpekats förutsätter en förmögenhetsöverföring, något som det också på goda grunder kan argumenteras för att det sannolikt är (har varit) fråga om.
Vidare behöver följande noteras. Enligt 1 kap. 2 § 1 st. BrB gäller att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen (avsiktligen). Det måste alltså röra sig om ett medvetet handlande från gärningspersonens sida i syfte att uttryckligen utöva brottet bedrägeri och mot just dig. Och så verkar ju onekligen ha varit fallet här. Detta innebär i klartext att denne måste befunnit sig i ett medvetet tillstånd. Dock utesluter inte handlingar i överilning eller i affekt att uppsåt kan föreligga, men reflexmässiga sådana betraktas i regel aldrig som uppsåtliga. Uppsåtet ska täcka samtliga rekvisit, alltså uppfylla samtliga krav i det aktuella straffbudet och i det här fallet i bestämmelsen som reglerar brottet bedrägeri, dvs. 9 kap. 1 § 1 st. BrB(se ovan). I praktiken betyder ovanstående att gärningspersonen behöver ha förstått (åtminstone haft s.k. likgiltighetsuppsåt till) att dennes handlande motsvarade brottsbeskrivningen och närmare bestämt lagtexten gällande bedrägeri. Utan att det ska bli alltför många teknikaliteter kan i vart fall och så här långt sägas att det inte verkar finnas någonting som med styrka talar för att gärningspersonerna (revisorn) inte skulle ha varit medvetna om dennes eget agerande varför uppsåtsbedömningen inte heller torde bli särskilt svår.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
