Kostnader för tvistemål

FRÅGA
Om ett avtal bryts kostar det då alltid minst 22 000kr och ett tvistemål behövs genomföras hos tingsrätten? Jag undrar över på vilket bästa sättet är att garantera att avtal hålls (när det handlar om små avtal.) Om person B är skyldig person A 20 000kr - måste A betala 22 000 kronor hos rätten. Därmed förlorar person A 2000kr när denne föröker få sina pengar?Avtalet kan forumuleras så att straffavgiften ökar för varje till exempel månad - så att det rör sig över tingsrättskostnaden. Men var går gränsen för detta - och med hur mycket kan en straffavgift tillåtas öka i ett avtal. Jag antar att ett avtal inte kan anses vara korrekt om person Bs (som brutit avtalet) straffabgift lkar med 1 miljon i veckan (och det rör sig om privat personer?). Om till exempel person A skulle hyra ut en sak till person B. Om person B inte lämnar tillbaks den i tid eller missbrukar den på ett sätt som strider mot avtalet. Hur kan person A få sin kompensation/föremål tillbaks?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är inte korrekt att det kostar 22 000 kronor att lösa en uppkommen tvist hos tingsrätten. Ett tvistemål rörande ett belopp under 22400 kronor handläggs som ett s.k småmål, och den som vill stämma någon för avtalsbrott får då betala 900 kronor i avgift till tingsrätten. Om det rör sig om ett småmål står vardera part för sina egna rättegångskostnader. Om det beloppet som man tvistar om överstiger 22400 kronor ligger avgiften hos tingsrätten istället på 2800 kronor och den förlorande parten betalar även som utgångspunkt den vinnande partens rättegångskostnader.

Gällande din andra fråga råder som utgångspunkt avtalsfrihet. Det finns däremot möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor enligt 36 § Avtalslagen. 1 miljon kronor i veckan i avgift vid avtalsbrott mellan privatpersoner låter onekligen oskäligt, men det går inte att ge ett korrekt svar utan att veta mer om förutsättningarna för avtalets ingående.

Om en person hyr ut ett föremål och inte får tillbaka detta så vänder man sig i första hand till kronofogden och begär handräckning. Kronofogden tar kontakt med personen och begär dennes inställning i saken. Om personen inte vill ge tillbaks föremålet, så kan kronofogden på sökandens begäran skicka målet till tingsrätten som sedan avgör saken genom en dom. Om tingsrätten kommer fram till att personen som innehar föremålet inte är dess rätta ägare, kan kronofogden sedan åka och hämta föremålet eller ta till andra tvångsåtgärder.

Jag hoppas du fick svar på dina frågor!

Vänliga hälsningar,

Carl William Ahlberg
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Rättegångskostnader (242)
2021-06-30 rättegångskostnader vid brottmålsdom
2021-04-17 Borde jag gå till domstol efter ett beslut från ARN?
2021-04-09 betala rättegångskostnader i brottmål?
2021-02-21 Kan målsägande behöva betala rättegångskostnader?

Alla besvarade frågor (94363)