Konkurrensklausul - Vad gäller?
Hejsan.
Startade ett Aktie-bolag med tanke på bedriva detta under annat Franchisebolag i Stockholm och efter det gått ca 6 månader och våra spelregler ändrades ofta och märkte att VD gjorde lite som han själv ville och vi inte hade skrivit på något avtal.
I detta läge begärde vi få in ett avtal, detta var då han under ett möte säger högt att om inte jag är tyst och lyssnar kan jag få "gå på dagen"
Fick avtalet men var så många punkter som jag kände var konstiga i detta läge, så valde att ej skriva under detta avtalet och senare hade vi ett fysiskt möte där det var mycket saker i luften och inte alls ett bra samarbete, då berättade jag att vi inte skrev på avtalet pga vissa punkter.
I detta läge är relationen väldigt dålig och efter ca 3-4 månader, säger han upp mitt bolag med 2 månaders varsel ca.
Han anser att jag nu även sitter i konkurrens klausul. I det stora hela det vi jobbar med är hyra ut massagestolar och en relaxstol till allt från vården till spa, så hela affärsiden bygger endast på provision på sålda produkter.
Vi har jobbat och sålt hans bolags produkter och fått provision när vi väl har sålt något.
Vad skulle ni säga sitter vi i en konkurrens klausul eller inte?
Jag tog över en tidigare säljare där, som gått i konkurs och dom hade fodringar på denna vilket väldigt många hade då denna gått i konkurs, då helt plötsligt valde franchise-givaren att kvitta mina första fakturor mot dennes gamla skuld ? låter olagligt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och agerar inom ramen för det här bolagets verksamhet franchisetagare. Något uttryckligt avtal manifesterat i skrift saknas mellan ditt bolag och uppdragsgivaren varför det hittills endast har förelagt en muntlig, eller nästintill konkludent, sluten överenskommelse (konkludent avtal = avtal slutet genom parternas ageranden, underförstådda avtal). Men tillslut begärde du ett skriftligt avtalsförslag, ett avtal som du sedermera valde att inte skriva på mot bakgrund av dess innehåll. Såvitt jag förstår är samarbetet numera avbrutet efter en uppsägning ifrån din uppdragsgivares sida. Vederbörande har ensidigt åberopat en konkurrensklausul och vidare hävdar denne att en tidigare verksam franchisetagares skulder nu ska avräknas mot några av ditt bolags först utställda fakturor. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).
De gjorda kvittningarna och den tidigare franchisetagaren, vad gäller?
Det kan inledningsvis och ganska snabbt konstateras att de skulder som den tidigare franchisetagaren har till din uppdragsgivare och som denne numera har låtit gå i avräkning mot dina fakturabelopp naturligtvis inte kan åberopas som en kvittningsgill motfordran i det här sammanhanget. Endast om du frivilligt och på avtalsrättslig grund skulle ha gått på en så kallad substitution, ett gäldenärsbyte (gäldenär = den skuldsatte), och därmed övertagit den tidigare franchisetagarens skulder hade detta varit möjligt. Det skuldförhållandet som råder mellan denne och uppdragsgivaren har du ingenting med att göra och det ankommer således på den förra att se till att självmant reglera de eventuella kvarvarande skulder, det vill säga för det fall uppdragsgivaren i egenskap av borgenär inte har fått någon utdelning i gäldenärens konkurs (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och därför någonting helt annat).
Konkurrensklausulen, vad gäller? Och existerar ens en sådan i den förevarande situationen?
Den centrala regleringen avseende konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL i vilken det sägs att om någon för att förebygga konkurrens har betingat sig av annan att denne inte ska bedriva verksamhet av visst slag eller inte ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen inte bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Under förutsättning att parterna är överens härom innebär detta att en konkurrensklausul i princip alltid är giltig så länge denna inte framstår som oskälig. Men mer än så går egentligen inte att utläsa av lagtexten och inte heller sägs någonting om vilka faktorer som ska beaktas vid skälighetsbedömningen varför 38 § behöver tolkas för att närmare kunna förstå dess faktiska innebörd. Och det är framförallt Arbetsdomstolens (AD) praxis (praxis = tidigare domstolsavgöranden) som är vägledande på det här området och således behöver studeras (AD är för övrigt sista instans i arbetsrättsliga mål (tvister) som överklagas från tingsrätter). Det ska dock framhållas att AD:s avgöranden många gånger endast tar sikte på rena anställningsavtal och inte på den här typen av uppdragsavtal som är träffat mellan två näringsidkare, men domstolens tolkning torde ändå få stor bäring på den rättsliga bedömningen i det här fallet.
I det följande kommer därför begreppen arbetsgivare och arbetstagare att användas trots att ditt fall avser ett uppdragsförhållande. Det finns åtskilliga rättsfall som har behandlat tolkningen av 38 § AvtL och den skälighetsbedömningen som ska göras enligt lagrummets (lagparagrafens) sista led. Generellt kan sägas att bedömningen inte sällan utgår från vad arbetsgivaren kan sägas ha för syfte med den aktuella klausulen. Syftet ska vara berättigat och ett berättigat syfte kan exempelvis vara att skydda tekniskt eller företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren har förvärvat, beständiga kundrelationer och/eller eventuella företagshemligheter. Även om arbetsgivaren kan sägas ha ett betydande intresse av att skydda sig mot konkurrens kan klausulen ändå komma att underkännas vid en rättslig prövning om dess utformning är sådan att den går utöver vad som egentligen krävs för att tillgodose dessa intressen (se bland annat rättsfallen AD 2001 nr 91 och AD 2010 nr 52). En domstol beaktar, förutom bindningstiden, även omständigheter som arbetstagarens lön, förtroendeställning och/eller position i företaget samt de begränsningar i arbetstagarens möjligheter att ta nya anställningar eller idka näring som följer av klausulen. Hänsyn tas även till om någon kompensation utgår under bindningstiden, om klausulen har varit föremål för förhandling vid tidpunkten för avtalsslutet eller om denna ensidigt har beslutats av arbetsgivaren och om avtalsregleringen i sin helhet påtagligt kan sägas begränsa arbetstagarens möjligheter till försörjningen.
Det är med andra ord en intresseavvägning som ska göras, men i allmänhet har AD anlagt en ganska restriktiv syn på konkurrensklausuler till förmån för arbetstagaren, i synnerhet om dessa har legat utanför eventuella kollektivavtalsområden (se exempelvis rättsfallet AD 2002 nr 115). I ditt fall handlar det emellertid om två stycken näringsidkare som har slutit ett kommersiellt avtal och i den här typen av situationer anses parterna var mer jämbördiga än vad fallet är i ett arbetsgivar-arbetstagar-förhållande. Men utifrån din ärendebeskrivning kan det till och med ifrågasättas om det överhuvudtaget föreligger någon konkurrensklausul eftersom denna verkar ha kommit som en smärre överraskning för dig. Det har tidigare påpekats att en grundläggande förutsättning, innan ens skäligheten kan komma under prövning, naturligtvis är att konkurrensklausulen har godkänts av båda avtalsparterna. Jag misstänker dock att så inte är fallet och jag utgår därför ifrån att det också saknas skriftlig dokumentation. Eftersom att det inte finns någon egentlig överenskommelse härvidlag och inte heller några avtalade sanktioner och/eller vederlag så menar jag du inte kan åläggas att betala något till ditt bolags motpart, det vill säga till den som ovan har refererats till som uppdragsgivaren, och än mindre hindras att idka näring på annat håll i samma bransch. Skulle det mot all förmodan ha träffats ett avtal innehållandes en särskild konkurrensklausul får en prövning göras mot de faktorer som ska beaktas enligt AD:s praxis och därigenom avgöra om klausulen ska bedömas som giltig.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
