Kan vissa påståenden leda till ansvarsfrihet från misshandel?

FRÅGA
Hej!Jag har en fråga gällande två ovänner och ett slagsmål. Person A utdelar två knytnäveslag mot person B som får en blåtira och svullen läpp. A åtalas då senare för misshandel. Kan domstolen bedöma situationen straffrättsligt ifall person A säger att båda var med på slagsmålet? Det har även kommit upp ett påstående från person A att han inte visste om att man i Sverige inte fick göra upp "man mot man", finns det något som kan motsätta detta i lagen?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Svaret på din fråga hittar vi i brottsbalken (BrB).

Påståendena från A kommer troligen inte ha någon betydelse. Det finns dock främst två omständigheter som kan spela roll. För en väldigt kort sammanfattning hänvisar jag dig till rubrik 3, annars följer här en mer utförlig redovisning.

1. Får det någon betydelse om A säger att båda var med på slagsmålet?

I brottsbalkens 24 kap. finns olika bestämmelser om ansvarsfrihet, dvs. omständigheter som kan göra olagliga handlingar godtagbara.

Jag är lite osäker vad du menar med "att båda var med på slagsmålet". Jag kommer därför dela upp svaret under två underrubriker. I den första underrubriken kommer jag utreda om samtycke för misshandeln och under den andra kommer jag ta upp frågan om självförsvar.

1.1 Samtycke

Om det finns samtycke till skadan, dvs. att både A och B samtyckt till de skador som uppkommer genom slagsmålet, så är detta en sådan grund för ansvarsfrihet. Det blir ändå fråga om brott, trots att samtycke finns, om det är oförsvarligt med hänsyn till B:s skada, kräkning, fara, syftet med slagen och övriga omständigheter (BrB 24 kap. 7 §).

För att ett samtycke från B ska vara giltigt krävs det

a) att det är just den som är berörd av handlingen, alltså B, som har samtyckt till skadan;

b) att samtycket lämnats före eller senast vid slagsmålet och ska omfatta hela gärningen. Det går inte att lämna samtycke i efterhand;

c) att B måste ha förstått innebörden av gärningen som denne samtyckt till;

d) att B måste lämnat samtycket frivilligt, alltså inte på grund av att någon annan tvingat B till att samtycka

e) att samtycket varit allvarligt menat.

Huvudprincipen i svensk rätt är att det går att samtycka till en ringa misshandel (en mildare form av misshandel där exemplet ofta brukar vara en örfil). Däremot går det inte att samtycka till misshandel av normalgraden.

Det beror här alltså här en fråga om vilken grad av misshandel A är åtalad för. Eftersom du skriver i din fråga att det rörde två knytnävslag så är det troligen misshandel av normalgraden A kommer att åtalas för, och därmed har det inte någon betydelse om båda var med på slagsmålet.

Högsta domstolen har i ett fall uttalat att samtycke kan finnas när två ungdomar bråkar med varandra och båda varit inställda på att ofreda den andra, och i någon grad tillfoga varandra smärta och mindre övergående skador (t.ex. i form av blåmärken mindre svullnader). Det krävs dock att bråket hålls på denna låga nivå (NJA 1993 s. 553).

1.2 Självförsvar

Tolkar jag istället det som att A agerat i självförsvar blir det inte fråga om samtycke, utan istället en fråga om nödvärn. Har A slagit B för att skydda sig är detta endast brottsligt om det är uppenbart oförsvarligt med hänsyn till B:s angrepp och omständigheterna i övrig (BrB 24 kap. 1 § första stycket). Detta betyder att så länge inte A handlat på ett sätt som är uppenbart oförsvarligt kommer A inte straffas. Det kallas då att A handlat i nödvärn.

A:s slag får inte vara uppenbart oförsvarliga. I detta fall betyder det att A:s slag inte gått längre än var som varit nödvändigt för att försvara sig.

Rätten till nödvärn kan här bli aktuellt om det finns ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp från B mot A (BrB 24 kap. 1 § andra stycket 1 p).

2. Har det någon betydelse att A inte visste om att det var olagligt?

En annan grund för att inte dömas för en annan olovlig gärning är straffrättsvillfarelse. Detta innebär att A inte ska dömas för en handling om A inte visste om att handlingen var olaglig på grund av att det skett ett fel när bestämmelsen om misshandel meddelats till allmänheten eller att det kan finnas andra omständigheter som gör att handlingen uppenbart är ursäktligt (BrB 24 kap. 9 §).

Det finns en gammal rättsprincip som säger att okunnighet om att något är olagligt inte är ursäktligt. Att A inte visste om att man inte fick göra upp "man mot man" i Sverige har alltså ingen betydelse. Det som jag skrivit ovan om straffrättsvillfarelse är ett undantag från denna princip.

Från rättspraxis och förarbetena till brottsbalken kan grunderna för att gå fri från ansvar på grund av straffrättsvillfarelse sammanfattas med ett antal punkter men det som är relevant i just detta fall är om A saknade möjlighet att känna till att misshandel var olagligt i Sverige.

Denna grund är främst tillämpbar i situationer då utländska personer kommer till Sverige och då möter en helt främmande lagstiftning. Dock har praxis visat att detta väldigt sällan gör att handlingarna är tillåtna. Kommer inte A från ett annat land än Sverige så kan det alltså misshandeln knappast bli ursäktlig endast genom att A inte kände till lagen.

Kommer A istället från Sverige blir det inte fråga om straffrättsvillfarelse här.

Att A inte visste om att det var olagligt har alltså ingen betydelse.

3. Slutsats

A:s båda påstående kommer troligen inte ha någon betydelse. Detta betyder att A kommer att dömas för misshandeln. Det är dock upp till åklagaren i fallet att bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att det är A som begått misshandeln.

Det finns dock två omständigheter som kan ha betydelse:

1. Vilken typ av misshandel det rör sig om. Om det är misshandel av ringa grad kan det finnas samtycke, om det verkligen varit på det sätt som A påstått. Rättsfallet från Högsta domstolen som jag nämnt kan också bli aktuellt (se rubrik 1.1).

2. Om A utdelat slagen för att skydda sig kan A gå fri från misshandel på grund av att han handlat i nödvärn (se rubrik 1.2).

Jag hoppas att mitt svar varit till vägledning. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!

Med vänliga hälsningar

Henrik Åkesson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Nödvärn och annan ansvarsfrihet (199)
2022-01-14 Nödvärnsrätt vid misshandel
2022-01-01 Har jag rätt till nödvärn när någon hotar att ta mitt liv?
2021-12-30 Får man utöva nödvärn mot ett barn?
2021-12-29 Får man köra rattfull i en nödsituation?

Alla besvarade frågor (98633)