Kan tilläggsköpeskilling för aktier deponeras hos tredje man efter tillträdesdagen på grund av att säljaren begått avtalsbrott?

2018-05-03 i Övrigt
FRÅGA
Hej!Anders har köpt aktier av Bolag X. Anders ska för dessa aktier betala Bolag X en köpesumma som är uppdelad i två delar. 1 550 000 kr vid tillträdet och 650 000 kr sex månader senare. Anders har betalat de 1 550 000 kr och fått aktierna i sin besittning. Under de sex månaderna så bryter Bolag X mot avtalet vilket innebär att Anders lider en ekonomisk skada. Omfattningen av denna är dock svår att bestämma i nuläget. Den uppgår idag till ca 100 000 kr men kan bli både mer eller mindre än de 650 000 kr som Anders ska betala till Bolag X.Så till frågan, kan Anders låta bli att betala de 650 000 kr till Bolag X mot bakgrund av att Bolag X begått avtalsbrott för att säkerställa att Anders får ersättning för sin skada. Bolag X har erkänt sitt avtalsbrott.Anders är medveten om att han kan låta bli att betala och istället betala ränta till Bolag X för den eventuella mellanskillnaden men skulle helst vilja ha en möjlighet att slippa detta. Kan Anders deponera pengar någonstans under tiden?Jag vill gärna ha hänvisningar till lagtext, lagkommentarer, förarbeten och praxis i de delar som det är relevant.Tack på förhand
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det är i detta fall fråga om tilläggsköpeskilling. Detta konstaterande utgör förvisso inte något betydelsefullt inslag i det följande, förutom att det inte utgör kärnfrågan i förevarande fall och att det ska åtskiljas mot lösningsförslaget nedan.

Escrow-avtal

Ett alternativ till tilläggsköpeskilling är nämligen så kallade escrow-avtal. Detta innebär att köparen sätter ner en viss del av köpeskillingen på ett spärrat konto under viss tid, typiskt sett under garantitiden, som säkerhet för eventuella garantifall och köparen skyddas mot en motpart som kan tillställas vissa eventuella ersättningsanspråk (SOU 2007:55). Detta upplägg går förvisso ut på att hela köpeskillingen betalas ut vid förvärvet och att en del av denna pantsätts för att täcka ett skadestånd. Jag har dock inte funnit något som kan indikera, att en del av köpeskillingen betalas och att en del avsätts efter tillträdesdagen, såsom i detta fall, på grund av avtalsbrott. Detta får anses vara fallet, eftersom relevant doktrin tyder på att strukturen för och syftet med escrow varierar beroende av transaktionen och kraven (Forssman, Företagsöverlåtelser, 2011). Köparen kan i dessa fall hålla inne tilläggsköpeskillingen (Forssman, Företagsöverlåtelser, s. 48-49). En inte helt oviktig fråga är vilken part som ska få uppbära räntan. Detta får parterna avgöra under förhandlingar (Forssman, Företagsöverlåtelser, s. 52-53).

Nedsättning av pengar hos myndighet

Alternativet till escrow-avtal stadgas i 1 § lag (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, nämligen att är gäldenären beroende på omständighet av borgenären hindrad att verkställa betalning, kan gäldenären fullgöra betalningen genom att för borgenärens räkning nedsätta beloppet hos länsstyrelsen. I lagkommentaren (kommentar 4 till lagrummet) anges, att "frågan om nedsättning kan ske då borgenären visserligen är villig att motta betalning men inte erbjuder den motprestation som är villkor för att han skall kunna kräva betalning" (jfr. SOU 1925:26 s. 15). I detta fall bör sålunda bestämmelsen vara tillämplig, eftersom borgenären begått avtalsbrott, vilket kan jämföras med "inte erbjuder den motprestation". Denna tolkning går förvisso längre än NJA 1986 s. 40 beträffande borgenärens motprestation, men den strider inte på något sätt mot nämnd praxis.

Medelst deponering av beloppet skiljer gäldenären saken ifrån sig och denne får anses ha fullgjort sin prestation. Det får även anses, att gäldenären vid deposition kan göra frågan om utbetalning beroende av att motprestation fullgöres (SOU 1925:26 s. 16). Verkan av avtalsbrottet på borgenärens sida bör sålunda åtgärdas innan betalning kan ske. Ersättningens storlek på grund av avtalsbrottet kan sedermera fastställas och återstående belopp kan betalas till gäldenären.

Att notera är dock, att nedsättning hos länsstyrelse förutsätter att Anders skuld (i form av tilläggsköpeskilling) är förfallen. Det framgår inte av frågan huruvida de sex månaderna har förlöpt.

Slutsats

Eftersom strukturen och syftet med escrow-avtal varierar, bör det inte vara av betydelse att deponering i form av escrow-avtal oftast sker såtillvida att köpeskillingen betalas ut vid förvärvet/tillträdesdagen, utan escrow-avtal bör även kunna nyttjas i de fall viss del av köpeskillingen återstår efter tillträdesdagen.

Det bör även vara möjligt för Anders att nedsätta resterande köpeskilling hos länsstyrelsen. Anders fullgör sålunda sin del av avtalet och ersättningen för avtalsbrottet kan därefter fastställas. Eftersom detta förutsätter att skulden förfallit, är möjligen escrow-avtal förmånligast i detta fall.

Jag har dessvärre inte funnit andra rättskällor som kan vara av relevans i detta fall, förutom vissa skatterättsliga rättsfall vari escrow omnämns. Problemet tycks vara tämligen oreglerat.

Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Vänligen

Pontus Schenkel
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (84)
2021-10-20 VD har ingått avtal utan tillåtelse från bolagsmän
2021-10-12 Kan man tvingas att delta i en vägsamfällighet?
2021-07-22 Handläggningstid ansökan om andrahandsuthyrning
2021-06-29 Kan en person med näringsförbud köpa och äga aktier?

Alla besvarade frågor (97307)