Kan särkullbarn ärva förälderns partners lägenhet?
Jag är särkullbarn. Min mor är gift, de har en bostadsrätt där hennes man står på kontraktet. Vad händer om hon dör, får jag ärva en del i lägenhet trots att hon inte står på kontraktet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Då en person som är gift dör är det två saker som sker. Först en bodelning mellan den avlidnes dödsbo och dennes make och sedan en fördelning av arvet efter den avlidne. Hur en bodelning ska gå till regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och hur ett arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).
Om din mor skulle avlida sker först en bodelning
Om din mor som är gift skulle dö är det första som sker en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes man (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att din mors dödsbo och hennes man kommer dela på all egendom som fanns inom äktenskapet. Den egendom som tillfaller din mors dödsbo kommer utgöra arvet efter henne.
Vad ingår i bodelningen?
I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om det finns ett äktenskapsförord som säger det, om det är en gåva som ska vara enskild enligt gåvobrev eller om det är ett arv som ska vara enskilt enligt testamente (7 kap. 2 §). Även sådant som ersatt enskild egendom, till exempel genom att egendomen sålts och annan egendom köpts för pengarna, är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att din mors och hennes mans lägenhet ska ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Det framgår inte av din fråga om den är enskild egendom eller giftorättsgods och därför kommer jag i resten av svaret utgå ifrån att den är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.
Hur går bodelningen till?
Genom bodelningen kommer hälften av allt giftorättsgods som fanns inom äktenskapet tillfalla din mors dödsbo och hälften din mors man (11 kap. 3 § ÄktB). Innan dess ska dock eventuella skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Efter detta ska egendomen fördelas på lotter, vilket innebär att man bestämmer exakt vilken egendom din mors dödsbo ska få samt exakt vilken egendom din mors man ska få (11 kap. 7 § ÄktB). Både din mors dödsbo och hennes man har rätt att i första hand få sin egen egendom på sin lott, alltså rätt att få behålla sin egen egendom (11 kap 7 § andra meningen ÄktB). Detta innebär att din mors man har rätt att få behålla sin lägenhet under förutsättning att din mors dödsbo får ut egendom ur bodelningen som är värd lika mycket som lägenheten. Om det inte går, det kanske inte finns tillräckligt mycket egendom, har din mors dödsbo rätt att få en så stor del av lägenheten att det blir lika i bodelningen.
Vad händer efter bodelningen och vem har rätt att ärva?
Det som tillfaller din mors dödsbo, samt om hon har någon enskild egendom, utgör arvet efter henne. Detta ska sedan delas ut till hennes arvingar. De närmaste arvingarna är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna till den avlidne ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du är alltså din mors bröstarvinge. Om du har några syskon ska du dela lika på arvet med dem. Om du inte har några syskon har du rätt till hela arvet efter din mor.
Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?
Trots att du, och eventuella syskon, är din mors bröstarvinge har även den efterlevande maken, din mors man, en arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före rätten för gemensamma barn till den avlidne och dennes make. Denna arvsrätt går dock inte före så kallade särkullbarns rätt till arvet efter sin förälder (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att du som särkullbarn har rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt, och att din mors man därför inte ärver något.
Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.
Vad innebär detta för dig?
Sammanfattningsvis innebär detta att du kan komma att ärva en del av din mors och hennes mans lägenhet. Att det är din mors man som står på kontraktet spelar ingen roll. Om lägenheten är giftorättsgods ska den ingå i bodelningen oavsett vem av makarna som äger den. Det som skulle göra att du inte kommer ärva en del i den är antingen att den är enskild egendom, att din mors man kan få behålla den i bodelningen och din mors dödsbo får ut motsvarande värdet i annan egendom, eller att din mors man inte efter bodelningen har så mycket egendom att det täcker fyra prisbasbelopp. I det sista fallet har du i så fall efterarvsrätt och kommer få ut ditt arv då din mors man avlider.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
