Kan sambos ärva varandra?

2020-11-04 i Sambo
FRÅGA
HejJag undrar om ni kan svara på den här frågan utan ersättning? Vi undrar om det ör värt att ifrågasätta boupptäckning.Kan oregistrerad sambo ärva varandra? Paret har inte egna eller gemensamma barn. De har bott tillsammans ca 12 år.Mvh
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bestämmelser om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) och bestämmelser om sambos finns i sambolagen (SamboL).

Jag utgår från att du menar att en oregistrerad sambo är en person som bor tillsammans med en annan person, men att de inte är folkbokförda på samma adress. Detta eftersom det inte är möjligt att registrera ett samboförhållande, men man kan registrera så att man har samma folkbokföringsadress. Rimligtvis bör dock den avlidne och sambon vara folkbokförda på samma adress eftersom du skriver att de har bott tillsammans i ca. 12 år.

Olika arvsklasser

Arvsordningen är en ordning som bestämmer vem som ska få ärva den avlidne. Den delas upp i tre olika klasser som anger vem som ska få ärva först.

Den avlidnas barn är i den första arvsklassen och de ska få ärva först, de är så kallade bröstarvingar (ÄB 2 kap. 1 §). Om den avlidna inte har några barn så är det den avlidnes föräldrar som ska ärva, och om dessa inte lever så är det den avlidnes syskon som ska ärva (ÄB 2 kap. 2 §). Om dessa inte heller är vid liv så finns den tredje arvsklassen, och då är det den avlidnes far- och morföräldrar och om dessa inte är i livet så är det eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder som ska ärva (ÄB 2 kap. 3 §).

Kan sambos ärva?

Sambos ingår alltså inte i någon av arvsklasserna och sambos har inte rätt att ärva varandra utifrån lagen. Det finns ingen annan bestämmelse som ger sambos rätt att ärva, så som det finns för gifta makar (ÄB 3 kap. 1 §). Huvudregeln är alltså att sambos inte ärver varandra.

Det har därutöver ingen betydelse om sambon är oregistrerad eller inte, eftersom inga sambos ärver som utgångspunkt. Detsamma gäller för andra personer som inte heller finns med i arvsordningen eller inte är makar. Det finns däremot en möjlighet att skriva ett testamente så att sambon ärver egendomen från den avlidna.

Den avlidna sambon kan ha testamenterat bort hela sitt arv till sambon och behöver inte ta hänsyn till någon laglott. Detta eftersom du skriver att den avlidne inte har några egna barn och därmed finns det ingen laglott att ta hänsyn till, som skulle innebära att barnen hade rätt till hälften av arvet (ÄB 7 kap. 1 §).

En sambo kan alltså endast ärva om den avlidne har skrivit ett testamente där det står att sambon ska få ärva.

Bodelning vid dödsfall

Det ska dock även poängteras att den efterlevande sambon kan begära bodelning (SamboL 8 §).

Detta kräver dock att de ska räknas som sambos enligt sambolagen. Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (SamboL 1 §). Det krävs alltså ingen registrering för att de ska betraktas som sambos. Om man är folkbokförd på samma adress så kan det dock vara ett bevis för att man ska räknas som sambos. Eftersom du framför att de har bott tillsammans i ca. 12 år så har de stadigvarande bott tillsammans. Om de inte är folkbokförda på samma adress, vilket de dock bör vara efter 12 år, så bör detta inte ha någon betydelse om den andra sambon kan bevisa det på annat sätt. Grannarna bör kunna fastställa att de har bott tillsammans i ett gemensamt hushåll. Det krävs också att personerna har varit i ett parförhållande och att det inte är två kompisar som bor ihop.

Troligtvis ska den avlidne och sambon faktiskt betraktas som sambos. Samboförhållandet upphör när den ena sambon avlider och då kan det som sagt bli på tal om en bodelning (SamboL 2 § första stycket 3 p. och 8 §). Bodelningen innebär att det som är samboegendom ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet. Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (SamboL 3 §).

Den efterlevande sambon har alltså rätt att få ut hälften av samboegendomen om sambon begär att bodelning ska äga rum. Som minst har dock den efterlevande sambon rätt till två prisbasbelopp av samboegendomen om sambon har begärt bodelning (SamboL 18 § andra stycket). Den efterlevande sambon har alltså rätt att få ut minst 94 600 kr år 2020 om den kräver en bodelning om detta täcks av samboegendomen, detta kallas för den lilla basbeloppsregeln.

Sammanfattning

Huvudregeln är att sambos inte kan ärva varandra, utan det krävs ett testamente för att en efterlevande sambo ska få ärva något av den avlidna sambon. Det ska dock även poängteras att den efterlevande sambon kan begära en bodelning. Den efterlevande sambon har då rätt till hälften av samboegendomen, och den andra hälften ska gå till dödsboet. En sambo har alltså rätt till egendom som de får ut genom bodelningen eller testamentet. I det fall det inte finns ett testamente så kan det alltså finnas en grund för att ifrågasätta bouppteckningen. Det ska dock även poängteras att ni inte bör ifrågasätta bouppteckningen om sambon endast har fått ut halva samboegendomen genom att sambon har begärt en bodelning pga. att samboförhållandet har upphört.

Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss här på Lawline igen!

Med vänlig hälsning,

Erika Björnfors
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Sambo (462)
2020-11-28 Hur påverkar samboförhållandets upphörande ett inbördes testamente?
2020-11-21 Kan en sambo ärva en bostad?
2020-11-09 Vem kan påkalla bodelning när ett samboförhållande upphör?
2020-11-04 Kan sambos ärva varandra?

Alla besvarade frågor (86843)