Kan någon göra sig skyldig till hemfridsbrott ifall den ena som bor i bostaden samtycker men den andra inte gör det?

FRÅGA
Hej. Jag ligger i skilsmässa och har för tillfället fått flytta till en lägenhet, ej klart än vem som får ta huset. Min "man" bor där men jag har nyckel kvar och får gå som jag vill där. Dock har han ny tjej som han vill ha där och jag har sagt ifrån till det. Sagt till henne klart och tydligt att hon ej får vara i huset så länge jag står kvar på det och fortfarande har mitt där! Nu är hon där ändå dag och natt. Hur ser det ut med hemfridsbrott? Får hon vistas eftersom hon är hans tjej, i vårt hus fast jag sagt nej?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB).

Vad krävs för att en handling ska räknas som ett hemfridsbrott?

Bestämmelsen om hemfridsbrott finns i BrB 4 kap. 6 § och där står det att en person döms för hemfridsbrott om denne;

- olovligen

- intränger eller kvarstannar

- i annan persons bostad.

Personen i fråga måste alltså antingen intränga eller kvarstanna i bostaden. Att intränga innebär att ta sig in i bostaden genom att antingen ett fysiskt eller psykiskt hinder. Det faktum att du klart och tydligt har sagt till hans tjej att hon inte får vara i huset måste ändå betraktas som ett uttalat förbud och därmed ett psykiskt hinder. Att kvarstanna innebär helt enkelt att bli kvar i bostaden. Är det så att hans tjej är kvar i bostaden trots att du säger åt henne att lämna så innebär det att hon kvarstannar i er bostad.

Det räcker inte att endast intränga eller kvarstanna i bostaden utan detta måste ske olovligen. Det som avgör vad som är olovligen är viljan hos den som bor i huset. Även om du skriver att du har fått flytta till en annan lägenhet så skriver du också att ni inte har bestämt vem som ska ta över huset och att du fortfarande har kvar nyckeln och får vara där när du vill. Utifrån det du skriver så tolkar jag det som att du och din "man" fortfarande har gemensam bostad. Du skriver att du inte vill ha hans tjej i er gemensamma bostad medan din "man" vill det. Frågan är då vems vilja man ska ta hänsyn till för att bedöma ifall hans tjej intränger eller kvarstannar i er bostad olovligen eller inte. I ett gammalt rättsfall från 1944 (NJA 1944 s. 27) slog Högsta domstolen fast att någon som kvarstannar i annans bostad kan anses göra detta olovligen ifall en av flera som bor i bostaden inte vill det även om en annan som bor i bostaden samtycker till att personen är kvar i bostaden. Även om rättsfallet som sagt är gammalt verkar rättsläget inte ha förändrats i den frågan. Detta innebär alltså i ditt fall att även om din "man" samtycker till att hans tjej befinner sig i er gemensamma bostad så spelar det ingen roll om du som också bor där inte vill att hans tjej ska befinna sig där. Hans tjej anses då alltså befinna sig i er bostad olovligen eftersom du inte samtycker till att hon är där.

Hans tjej måste även ha uppsåt

För att din "mans" tjej ska kunna göras skyldig till hemfridsbrott krävs det att hon har uppsåt till brottet (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att hon måste ha en avsikt att intränga eller stanna kvar i er bostad och att hon är medveten om att du inte vill det. Eftersom du skriver att du klart och tydligt har sagt till henne att hon inte får vara i ert hus så måste hon anses vara medveten om att du inte vill ha henne där. När hon då fortsätter att vara i er bostad trots din tillsägelse så har hon en avsikt att vara hemma hos er fast att hon vet att hon inte får för dig, det innebär alltså att hon har uppsåt till sin handling.

Sammanfattning

Eftersom din "mans" tjej befinner sig i er gemensamma bostad trots att du har sagt till henne och för det fall hon stannar kvar där trots att du ber henne att lämna så innebär det att hon intränger eller kvarstannar i er bostad. Vidare sker detta olovligen eftersom du har uttryckt en ovilja till att hon ska få vara hemma hos er och det spelar ingen roll att din "man" samtycker till att hon ska få vara hemma hos er. Till sist anses hon ha uppsåt eftersom hon är medveten om att du inte vill ha henne i er gemensamma bostad men hon trotsar detta ändå. Enligt min bedömning skulle hon därför kunna göra sig skyldig till hemfridsbrott.

Hoppas du har fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Hanna Opedal Eriksson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB (1018)
2020-09-18 Vad krävs för att ett hemfridsbrott ska ha förövats?
2020-09-16 Är det tillåtet att en lärare spelar in ljud från en klassrumssituation utan elevernas vetskap?
2020-09-14 Fall av olaga hot
2020-09-14 När aktualiseras hemfridsbrott?

Alla besvarade frågor (84149)