Kan någon annan än markägaren ta ut kontrollavgifter vid olovlig parkering? Hur kan jag kontrollera att en sådan rätt finns?
Hej, Angående kontrollavgift för parkering:
Parkeringsbolagets (Securitas) uppdragsgivare (offentlig förvaltning) äger en större parkeringsyta. I anslutning till denna yta finns en ytterligare mindre yta som ägs av annan markägare, vilken har inkluderats i samma parkeringsområde. Jag stod på den "biytan" när jag fick kontrollavgift och hävdade att Securitas inte får utfärda kontrollavgift på annan markägares mark. Fick avslag med motivering att man hyr ytan av den andre markägaren. Räcker det argumentet? Lagen hänvisar ju till markägare. Följdfråga: Har jag rätt att begära ut hyresavtalet och behöver det i så fall framgå något speciellt kring parkering?
Lawline svarar
Hej och tack för att du tar hjälp av Lawline!
Eftersom din redogörelse innehåller två frågor delar jag upp mitt svar flera delar här nedan.
Angående rätten att ta ut kontrollavgift – Eftersom du skriver att du fått en kontrollavgift kan inledningsvis säga att de krav som finns för att dessa ska få utfärdas anges i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP), och detta framgår av LKOP 1 §. Där framgår mycket riktigt huvudregeln att det är markägaren som är den som har rätt att ta ut en sådan avgift.
Det framgår dock även i LKOP 2 § andra stycket att det som sägs om "markägare" även gäller för den som på grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att förbjuda parkering inom området. I klartext innebär det alltså att alla som har rätt att förfoga över marken, exempelvis genom någon form av avtal med markägaren, får ta ut kontrollavgifter så att säga "på markägarens vägnar". Detta är idag relativt vanligt och inte sällan tecknar markägaren avtal om att ett fristående parkerings- eller bevakningsföretag (såsom Securitas i ditt fall) åtar sig att sköta bevakningen i utbyte mot att de får tillgodoräkna sig beloppen som tas ut genom kontrollavgifterna. Även vanliga hyresavtal (om det är ett sådant som avses i det här fallet) med en markägare innefattar rätten att ta ut kontrollavgifter eftersom även sådana avtal innebär en förfoganderätt över marken.
I detta fall har alltså Securitas rätt att ta ut kontrollavgifter även på den yta där du stått och som tillhör en annan markägare, förutsatt naturligtvis att det faktiskt stämmer att bolaget har slutit ett avtal med markägaren såsom bolaget påstår.
Angående frågan att ta del av hyresavtalet – Inledningsvis gäller som bekant offentlighetsprincipen i Sverige, och detta framgår av bl.a. tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 § som anger att var och en ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Med att en handling är "allmän" avses att den förvaras hos en myndighet eller är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (se TF 2 kap. 4 §).
Det innebär alltså att handlingsoffentligheten inte gäller gentemot enskilda såsom privatägda företag. En medborgare har alltså som huvudregel inte någon lagstadgad rätt att begära ut handlingar från dessa.
Undantagsvis kan en sådan rätt finnas gentemot aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men då endast om kommuner eller regioner (så att säga "myndigheter") har ett rättsligt bestämmande inflytande över dessa, enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 2 kap. 3 §. Med "rättsligt bestämmande inflytande" avses kort sagt att en kommun eller region genom delägande eller liknande har rätt att bestämma i företaget (se OSL 2 kap. 3 § andra stycket).
När det gäller Securitas ägs och styrs detta företag av enskilda, utan någon form av myndighetsinblandning. Det kan alltså konstateras att någon rätt att begära ut handlingar (såsom hyresavtal) inte gäller mot företaget.
Vad kan hända nu? Detta är en tredje fråga som kan vara relevant att ta upp utifrån din beskrivning. Om du inte känner dig övertygad och beredd att betala kontrollavgiften kan du naturligtvis bestrida denna gentemot parkeringsövervakaren (här Securitas). Under tiden ärendet handläggs behöver du inte heller betala in kontrollavgiften, enligt inkassolagen (särskilt 4 och 8 §) med ledning av dåvarande Datainspektionens (nuvarande IMY:s) allmänna råd om tillämpning av inkassolagen.
Blir det efter ditt bestridande så att parkeringsövervakaren väljer att gå vidare till domstol gentemot dig är det först vid det tillfället du har möjlighet att få se det påstådda avtalet. I ett rättsfall (RH 1996:78) hade en bilägare fått en kontrollavgift och under förhandlingen i domstol framfört invändningen att parkeringsövervakaren inte hade fått överta rätten från markägaren att ta ut kontrollavgifter. Eftersom parkeringsbolaget valde att inte visa upp avtalet ens vid huvudförhandlingen i domstol ansågs bolaget inte ha styrkt sin fordran gentemot bilägaren. Det är nämligen, i civilrättsliga mål (dvs. tvister mellan enskilda) som huvudregel den som påstår sig ha ett krav på någon annan som ska bevisa detta.
Om du skulle känna dig beredd att ta detta hela vägen till domstol kan du alltså, om än på ett omständligt sätt, få veta definitivt huruvida Securitas haft något avtal med markägaren. Om det ändå inte sker kan det alltså betraktas som ett bevis på att företaget inte haft någon rätt att ta ut kontrollavgiften av dig, och leda till att bolagets talan mot dig ogillas.
Hoppas detta svar gett dig klarhet i ärendet!
Med vänlig hälsning,
