Kan min frus särkullbarn få lika mycket i arv som mina biologiska barn?

Question

Hej.

Jag har 3 barn. Det första barnet är från ett tidigare förhållande, ett s.k. särkullbarn. Det andra barnet är min frus barn. Det tredje barnet är vårt gemensamma barn.

Jag vill att min frus barn också ska få ärva efter mig. Att hon ska få lika mycket som vårt gemensamma barn.

Hur ska jag göra då?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att du inte adopterat din frus barn, samt att inga av dina biologiska barn fått förskott på arv. Resonemanget förutsätter att du avlider före din fru, och är därför hypotetiskt.

För att underlätta förståelsen kommer jag i svaret kalla barnen för följande:

A: ditt särkullbarn B: ert gemensamma barn C: din frus särkullbarn

Skillnad på arv och testamente

Lagen som är tillämplig i detta fall är ärvdabalken (ÄB). ÄB gör en viktig skillnad mellan arv och testamente. De som tilldelas kvarlåtenskap genom arv kallas för arvinge och den som får det genom testamente kallas testamentstagare. Det är bara vissa släktingar och efterlevande make som kan vara arvingar i lagens mening (ÄB 2 kap 4 §). C kan alltså aldrig ärva dig eftersom ni inte har blodsband (undantag vid adoption).

Du kan bryta arvsordningen genom ett testamente

Däremot kan du bryta arvsordningen som lagen sätter upp genom att skriva ett testamente. Där kan du mycket väl testamentera kvarlåtenskap till C.

Eftersom du har biologiska barn (bröstarvingar) får du inte bestämma vad som helst i testamentet. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten (7 kap 1 §). Om du inte har ett testamente kommer A och B ärva hälften var. Arvslotten är därför 1/2 var. Deras laglotter är alltså 1/4 var. Det innebär att du kan göra vad du vill med 1/2 av din kvarlåtenskap, medan A och C "automatiskt" får 1/4 var.

Du kan sedan testamentera 1/4 till C. Hon har då fått vad som motsvarar laglotten.

Det återstår då ¼ (3/12) av kvarlåtenskapen. Denna kan du genom testamentet låta barnen dela lika. De får då 1/12 var i detta steg.

Sammanfattningsvis har barnen fått följande

A: 1/4 genom laglott+1/12 genom testamente=4/12 B: 1/4 genom laglott+1/12 genom testamente=4/12 C: 1/4+1/12 genom testamente=4/12

Ert gemensamma barn har endast rätt till efterarv då din fru avlidit

Din fru har rätt att behålla det B ärver, dvs laglotten (3 kap 1 § 1 st). Denna förmögenhet har din fru med fri förfoganderätt. Det innebär att hon under sin levnadstid får göra i stort sett vad hon vill med egendomen, men hon får inte testamentera bort den. När din fru sedan avlider har B rätt till en andel av din frus kvarlåtenskap som motsvarar arvet efter dig i förhållande till din frus totala förmögenhet vid ditt dödsfall. Detta kallas att B har efterarvsrätt (3 kap 2 §).

Jag utgår från följande exempel. Vid din död utgjorde B:s efterarv 1/2 av din frus totala förmögenhet. När din fru sedan dör har B rätt till 1/2 av kvarlåtenskapen. Det innebär att om din fru nu är rikare kommer B att ärva mer pengar än om B fått arvet direkt. Om hon däremot spenderat mycket av pengarna kommer B att ärva en mindre summa. Det som återstår av kvarlåtenskapen när B har fått sitt efterarv fördelas sedan mellan din frus arvingar, däribland B.

Ditt särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt

A har däremot rätt att som särkullbarn få ut sin laglott direkt vid din död (3 kap 1 § 1 st). Det är alltså omöjligt att garantera att alla barn får exakt lika mycket eftersom storleken på B:s arv beror på hur mycket pengar din fru har då hon avlider.

A har dock möjlighet att avstå från arvet till förmån för din fru, och kommer då vid din frus död ha rätt till efterarv på samma sätt som B (3 kap 9 §)

Möjligt att testamentera med efterarvsrätt

Den egendom du testamenterar bort kommer samtliga barn få ut direkt. Du kan dock i testamentet specificera att även denna egendom ska gå till din fru, men att barnen ska ha efterarvsrätt enligt andelarna ovan. Uträkningen av efterarvets storlek görs enligt samma princip som ovan.

Strikta formkrav på testamente - anlita jurist

ÄB sätter upp strikta krav på hur ett testamente ska vara utformat. Om det inte uppfyller dessa krav kan en domstol underkänna testamentet. Kvarlåtenskapen går då istället till arvingarna (A och B). C riskerar då att inte få något. Jag råder dig därför att anlita en jurist som kan hjälpa dig att skriva testamentet. Vi på Lawline kan hjälpa dig med detta. Du kan i så fall kontakta oss på [e-mail]

Hoppas du fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,