Kan man som sambo bli utkastad och inte ha någonstans att bo?
Hej,
Jag fick, häromdagen, höra ett skräckexempel på jobbet. Det handlade om en par som var nyförälskade, killen sålde sin lägenhet och flyttade ihop med sin tjej (i hennes lägenhet). Dom ingick aldrig nåt samboavtal och plötsligt tog kärleken slut och dom blev även ovänner. Det slutade med att hon tvingade honom att flytta ut och han var tvungen att bo hos sin mamma ett tag, till han hittade något eget.
Så min fråga är helt enkelt, kan det verkligen gå till så? Vad säger sambolagen?
Anledningen till varför jag frågar är att jag har två kompisar som varit sambo (i ett kärleksförhållande) i ganska många år, men jag är ganska säker på att dom inte skrivit något samboavtal eller liknande. Skulle det rent krasst kunna gå till som i fallet ovan? Att tjejen kastar ut killen eller tvärtom? I det här fallet är det tjejen som köpt lägenheten (och betalar både avgiften till bostadsrättsföreningen och betalar av på lånet), men killen är bokförd där och sålde sin egen lägenhet för nåt år sen.
MVH en undrande kompis
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som gäller i samboförhållande generellt – vilken egendom som ingår, när bodelning ska göras, vem som får bostaden etc. Avslutningsvis kommer jag att sammanfatta mitt svar och ge ett konkret svar på den fråga du ställt.
Den lag som är tillämplig är sambolagen (SamboL). Lagen är tillämplig om två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § SamboL). Det innebär att lagen är tillämplig i som du skriver ett "kärleksförhållande", men att den inte är tillämplig för t.ex. två syskon som bor tillsammans.
Samboegendomen är inte lika vidsträckt som giftorättsgods
I förhållande till äktenskapsbalkens regler om giftorättsgods är egendomen i ett samboförhållande betydligt mer inskränkt. Till sambors gemensamma egendom hör den gemensamma bostaden och bohaget om egendomen införskaffats för gemensam användning (3 § SamboL). I detta fråntas dessutom viss egendom som är enskild genom gåva eller testamente samt sådan det avtalats om att inte ska ingå (4 och 9 § SamboL). Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte heller sådant som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL).
Detta betyder att en bostad som införskaffats gemensamt efter att parterna blivit sambor att ha som gemensam bostad ingår i en eventuell bodelning. Däremot ingår inte exempelvis ett fritidshus då det inte räknas som gemensam bostad. Det du refererar till som "skräckexempel" är ett slående exempel på vad som är samboegendom eller inte. Killen i fallet flyttade in i lägenheten hos tjejen. När förhållandet tog slut ingick inte bostaden då den enligt lagen inte ska räknas som samboegendom. Det finns dock i vissa fall en möjlighet att överta bostaden (se nedan).
För att bodelning ska göras måste någon av parterna begära det
Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem gifter sig, om de flyttar isär eller någon av dem avlider (2 § SamboL). När ett samboförhållande upphör på annat sätt än att samborna gifter sig med varandra ska det göras en bodelning mellan dem. I bodelningen ska samboegendomen fördelas mellan parterna. Bodelning vid ett samboförhållandes avslut är inte obligatorisk utan måste begäras av någon av parterna. Sådan begäran ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § SamboL). Väntar man mer än ett år med att begära bodelning har man heller inte rätt till sådan.
I vissa fall kan en sambo ha rätt att överta bostaden, även om den inte är samboegendom
Om bostaden enligt förklarat ovan inte är samboegendom, t.ex. att en av parterna redan ägde bostaden vid samboförhållandets början, går det i vissa fall att begära att den andre parten ändå ska ta över den vid en separation. Om sambon som inte äger den bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt kan den parten ha rätt att överta bostaden, om det är en hyres- eller bostadsrätt. Om samborna inte har eller har haft barn är det bara möjligt om synnerliga skäl talar för det (22 § första stycket SamboL). Rekvisitet "synnerliga skäl" innebär att det är ett högt ställt krav. Begäran om att överta bostaden ska ske inom ett år från att samboförhållandet upphörde. Lämnar man som sambo bostaden måste sådan begäran dock ske redan inom tre månader (22 § andra stycket SamboL).
Om man som sambo får rätt att överta en bostad måste man ersätta den andre sambon för bostadens hela värde. Dels kan en avräkning göras från sådant som sambon skulle haft i bodelningen av samboegendomen, dels kan ersättning ske i pengar (22 § tredje stycket SamboL).
Samboavtalet ger parterna inte rätt att avtala om att mer ska ingå i bodelningen
Ett samboavtal kan göras mellan parterna och det kan i det avtalas om att bodelning inte ska ske vid ett eventuellt upphörande av förhållandet eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § SamboL). Detta innebär antingen att bodelningen inte kan begäras eller att viss egendom som egentligen skulle varit samboegendom inte ska ingå. Köper den ena sambon t.ex. en dyr tavla ska den i regel ingå i bodelningen då det hör till det gemensamma bohaget. Med ett samboavtal kan det avtalas om att den ändå inte ska ingå.
Samboavtalet ger däremot enligt lagen ingen möjlighet att inkludera mer vid en bodelning. Det går dock att lösa på annat sätt. Vill man att t.ex. en fritidsfastighet ska delas mellan parterna vid en framtida eventuell separation kan man t.ex. skriva ett gåvobrev om halva fastighetens värde som är villkorad av en separation.
I vissa fall kan ett dolt samägande vara aktuellt
I vissa fall kan ett dolt samägande av egendom som inte är samboegendom vara aktuellt. Så kan vara när parterna t.ex. gemensamt köpt en bil som bara den ene står på. Dold samäganderätt innebär att en person har rätt till en andel av värdet i bilen trots att vederbörande inte står som ägare till bilen. Det finns vissa kriterier i praxis som gäller för att ett dolt samägande ska vara aktuellt. Jag redogör inte närmre för det i mitt svar till dig då din fråga främst avsåg den gemensamma bostaden.
Sammanfattningsvis är skyddet för den som är sambo betydligt mindre än för den som är gift. Till samboegendom räknas bara den gemensamma bostaden och bohaget om den införskaffats för gemensam användning. I det fallet du beskrev flyttade en kille in till en tjej, hon hade köpt lägenheten och betalde av på lånet. Bostaden hade inte införskaffats för gemensam användning och skulle inte heller ingå i bodelningen. Killen kunde i vissa fall haft rätt att överta bostaden, lite enklare om de hade haft barn tillsammans som han skulle bo kvar med.
Ett samboavtal ger i princip bara en möjlighet att avtala bort att bodelning inte ska ske vid ett upphörande av samboförhållandet eller att viss egendom inte ska ingå i en eventuell bodelning. Det går dock att skriva ett villkorat gåvobrev om man vill att annan egendom ska ingå vid ett eventuellt upphörande av samboförhållandet. Då räknas det dock som en gåva, inte något som ingår i bodelningen.
Mitt råd rent generellt till den som är sambo är att kontakta en jurist för att upprätta nödvändiga avtal. Det kan handla om att t.ex. undanta viss egendom från en bodelning eller att skriva avtal om att viss egendom ska fördelas genom gåva vid ett upphörande. Viktigt att tänka på är även att sambor inte ärver varandra, till skillnad från den som är gift. Därför kan det också vara viktigt att skriva ett testamente.
Såväl samboavtal, gåvobrev som testamente kan Lawline hjälpa dig eller dina vänner med om det är aktuellt. För prisförslag och hjälp rekommenderar jag att du eller dina vänner bokar en tid hos någon av våra duktiga jurister!
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänligen,
