Kan man överlåta sitt arv till syskonbarn med giltighet?

I en stor syskonskara önskar de som inte har bröstarvingar överlåta sina respektive ömsesidiga arvsrätter till ett arvsberättigat syskonbarn.

Hur förfar man för att göra en överlåtelse giltig?

Kan en sådan överlåtelse avtalas medans respektive arvlåtare fortfarande lever?

Blir överlåtelsen giltig om det överlåtande syskonet avlider före arvlåtaren?

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Så som jag tolkar din fråga, undrar du hur man gör en arvsöverlåtelse giltig till någon som inte är en bröstarvinge.

I svensk lag har arvsrätten en speciell turordning (2 kap. 2§ andra stycket, ärvdabalken).
1. De första som är berättigade till arv är således bröstarvingar.
2. Om det inte finns några bröstarvingar, ska den avlidnes arv i första hand fördelas lika mellan dennes föräldrar.
3. Om någon av föräldrarna är avliden, ska arvlåtarens syskon få den avlidne förälderns lott istället. Om det finns flera syskon ska de dela på den avlidne förälderns del av arvet.
4. Om syskonet som är arvsberättigad är avlidet, ska dennes bröstarvingar ta del av arvet istället

I ditt fall undrar du om det således går att "hoppa över" de arvsberättigade syskonen och ge arvet direkt till deras barn istället. Detta är möjligt att upprätta i ett testamente – däremot kommer inte syskonbarnet få hela syskonets del av arvet, eftersom det finns någonting som heter laglott, som inte går att testamentera bort. Laglotten utgör häften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken).

Jag kommer illustrera detta nedan med ett exempel;

Anders är svårt sjuk. Anders har en bror som heter Bertil, en mamma som heter Christine och en pappa som heter Daniel. Även Daniel är svårt sjuk. Anders har inga barn, men Bertil har 2 barn som heter Emil och Filippa. Anders är väldigt framgångsrik i sitt företag och har samlat ihop en hel del pengar, närmare bestämt 1 miljon kr. Tyvärr avlider Daniel på grund av sin sjukdom, och kort därefter även Anders.
Hur ska Anders arv fördelas?


1. Vi kan konstatera att Anders inte har några barn. Således ska Christine och Daniel dela på Anders arv och få 500 000 kr var.
2. Daniel hade ju avlidit, och därför är Bertil berättigad till de 500 000 kronorna.

Om Bertil också hade varit avliden (avled kanske innan Anders) så hade Emil och Filippa fått 250 000 kr var.

Vad familjen inte vet, är att Anders upprättade ett testamente innan hav avled, som berättigar hela arvet (1 miljon kr) till Emil och Filippa. Hur ska arvet fördelas?

1. Eftersom Christine fortfarande lever, är hennes arvslott 500 000 kr. På grund av testamentet (som inskränker hennes arvslott) är hon endast berättigad till sin laglott, som utgör 250 000 kr.
2. Eftersom Daniel är avliden, är även Bertil berättigad 250 000 kr (som är Daniels del av arvet), då detta utgör Daniels laglott.
3. Det som återstår av arvet efter laglottsfördelningen är således 500 000 kr, som Emil och Filippa får dela på i enlighet med testamentet. De får då 250 000 kr var av Anders arv.

Om Bertil även i detta fall hade varit avliden, skulle Emil och Filippa få även Bertils del av arvet, vilket totalt skulle utgöra 375 000 kr var.




Om du har några följdfrågor, eller har betalat för ett uppföljande samtal, är du välkommen att kontakta mig via e-mail;
Lena.famulak@hotmail.com



Lycka till!
Med vänliga hälsningar,

Lena FamulakRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Arvs- och testamentsrätt och Arvsordning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo