Kan man få skadestånd för missad konsert och uppkommen hyrbilskostnad till följd av en kollision?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är skadeståndslagen (SkL).
Hur går den skadeståndsrättsliga bedömningen till och vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att skadevållaren ska bli ersättningsskyldig?
En grundläggande förutsättning för skadeståndsansvar är, föga förvånande, en konstaterbar skada. Skadeståndsansvar kräver i mångt och mycket en aktiv handling, vilket innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling, som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas, kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska det tilläggas att det för skadeståndsansvar vid sakskada krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden, se 2 kap. 1 § SkL.
Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (du) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (hotellets) handling (eller underlåtenhet) och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen.
För att konkretisera det nu sagda kan följande skolboksexempel användas. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ersättningsansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av en eldsvåda. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningspersonen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt i det här fallet varför den skadelidande (eller rättare sagt de efterlevande) sannolikt blir helt utan ersättning för det fall erforderligt försäkringsskydd skulle saknas.
Vad är egentligen ersättningsgillt?
I 5 kap. 7 § SkL sägs att skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för 1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 2. annan kostnad till följd av skadan och 3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Huvudregeln vid totalskador är att ersättning ska utgå för återanskaffningskostnaden med avdrag för ålder och bruk. I doktrinen (den rättsvetenskapliga litteraturen) har de lärda uttalat att även nedsatt användbarhet och/eller andra liknande omständigheter kan få viss bäring i det här avseendet, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2011 s. 576. Samma regler bör gälla partiella sakskador.
Ofta används samma metod som många försäkringsbolag nyttjar, vilken bygger på att ersättning ska utgå motsvarande det faktiska nuvärdet, dvs. marknadsvärdet, eller annorlunda uttryckt; Kostnaden för att införskaffa likvärdig begagnad egendom i den sedvanliga handeln. Enligt motiven till skadeståndslagen kan dock båda metoderna ligga till grund för en beräkning, se prop. 1972:5 s. 580. Den metod som är mest förmånlig för den skadelidande (dig) bör användas. Se även avgörandet NJA 2015 s. 199.
Jämte detta bör framhållas att om bevisning om skadans värde inte fullt ut kan läggas fram följer av 35 kap. 5 § rättegångsbalken att om det är fråga om uppskattning av en inträffad skada och full bevisning om skadan inte alls eller endast med svårighet kan föras, får rätten, dvs. domstolen, uppskatta skadan till skäligt belopp. Så får också ske om bevisningen kan antas medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till skadans storlek och det yrkade skadeståndet avser ett mindre belopp. Ovanstående kommer givetvis endast bli aktuellt för det fall frågan skulle hänskjutas till domstol.
Bedömningen i den nu uppkomna situationen - Vad gäller?
Min uppfattning är dessvärre att kostnaden för den uteblivna konserten inte är ersättningsgill, dvs. att detta inte är något som skadevållaren bär ansvaret för. Oavsett hur han eller hon eventuellt agerade som bilist vid skadetillfället kan det, såvitt jag kan bedöma, inte anses ha legat i farans riktning att en vårdslös körning, förutom risken för eventuella person- och/eller sakskador, även skulle leda till en missad konsert. Objektivt sett går det nog att argumentera för att detta inte var en naturlig följd av den aktuella körningen. Följden (resultatet, dvs. den uteblivna konserten) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren vid tidpunkten för den skadegörande handlingen. Jfr rättsfallet NJA 2016 s. 900 och HD:s resonemang angående flygbolags begränsade ersättningsansvar för missade aktiviteter och/eller andra arrangemang på ankomstorten vid uppkomna förseningar (se särskilt p. 35 i domen).
Däremot bör, i enlighet med 5 kap. 7 § 2 p. SkL, den resterande delen av hyrbilskostnaden motsvara ”annan kostnad till följd av skadan” på det sätt som avses i lagtexten. Av lagkommentarerna till skadeståndslagen framgår att stilleståndsersättning utgår vare sig ett skadat fordon har använts yrkesmässigt eller privat. Vanligt är att man använder schabloner, men det är också möjligt att påvisa en konkret förlust t.ex. för hyra av annat fordon under tiden det egna fordonet repareras. Se även avgörandena NJA 1965 s. 165 och NJA 1978 s. 207.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
