Kan man få kränkningsersättning då man blivit anklagad för brott på nätet?
Hej!
En person har lagt upp massa videos på youtube där han pratar om mig och säger att jag begått allvarliga brott och kränker mig på flertalet sätt. Han har även kontaktat anhöriga till mig och och presenterar flertalet lögner av allvarligare karaktär till dem också.
Förutom kränkning, kan jag stämma honom för något mer? Hur beräknar jag storlek för skadestånd?
Hur ligger det till med gdpr mellan privatpersoner? (Då han även anger mitt personnr, adress osv). Kan ni maskera mina kontaktuppgifter om ni lägger upp denna förfrågan på er hemsida?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Din fråga aktualiserar flertalet bestämmelser av både civilrättslig och straffrättslig karaktär. De mest centrala lagarna som jag kommer ta upp är skadeståndslagen (SkL) och brottsbalken (BrB).
Anklagelser om brott kan utgöra brott i sig
Att anklaga någon för brottslighet är ytterst allvarligt, särskilt då anklagaren ämnar sprida denna uppgift till allmänheten. Exempelvis kan det i många fall utgöra förtal (BrB 5 kap. 1 §). Den som utpekar annan som brottslig genom en relativt bestämd uppgift, alltså inte endast en vag antydan om att något brottsligt har skett, och sprider denna uppgift till andra personer än den anklagade själv, riskerar att ha gjort sig skyldig till förtal. Strikt sett måste uppgiften inte ens vara osann – även om det personen säger faktiskt stämmer döms denne för förtal, såvida det inte anses försvarligt att lämna uppgiften. Lite beroende på vilken brottstyp det gäller är det mer eller mindre försvarligt att sprida sådana uppgifter på nätet, men i regel bör det anses otillåtet. Det handlar alltså om det legitima allmänintresset kring det påstådda brottet. Notera att förtal är ett s.k. målsägandebrott (BrB 5 kap. 5 §). Detta innebär att det som utgångspunkt endast är du, målsäganden som får väcka åtalet. Endast i vissa, grova fall då det är påkallat ur allmän synpunkt får åklagaren väcka åtal. Av bl.a. detta skäl är förtalsrättsprocesser notoriskt svåra och dyra för målsägande att föra, och i många fall bör de undvikas. Det du beskriver skulle även kunna utgöra det relaterade – men sällan uppmärksammade – brottet förolämpning (BrB 5 kap. 3 §). I det här fallet bedömer jag emellertid att förtalsbestämmelsen ligger betydligt närmare till hands.
Vidare skulle det hypotetiskt sätt, om anklagaren skulle polisanmäla dig för de påstådda brotten, kunna utgöra falsk eller obefogad angivelse, om du skulle befinnas vara oskyldig (BrB 15 kap. 7 §).
Storleken på ett eventuellt skadestånd
Jag kommer nu övergå till att behandla den civilrättsliga aspekten av din fråga, som dock inte i obetydlig grad sammanhänger med den straffrättsliga. Som du själv konstateras ligger det nära till hands att stämma personen för kränkning (SkL 2 kap. 3 §). Du måste emellertid fundera på vad den rättsliga grunden för detta skadeståndskrav utgörs av. Skadestånd för kränkning utgår i regel endast om den drabbade blivit kränkt genom en brottslig gärning, i ditt fall riktad mot din ära (se hänvisad paragraf ovan). Det finns alltså i grund och botten ett krav på att du ska ha varit brottsutsatt, samt att kränkningen varit av en allvarligare karaktär. Ett förtal av det slag du beskriver borde i min mening otvivelaktigt uppfylla detta allvarlighetskrav. Det framgår inte att du arbetar inom en viss yrkeskår eller innehar en viss roll där du förväntas tåla mer i form av kränkningar (ex. polis/politiker), något som skulle kunna inverka på din rätt till skadestånd, men jag utgår från att så ej är fallet. När det gäller skadeståndets storlek ska den beräknas efter skada som kränkningen innebär. Eftersom skadan är ideell kan den inte beräknas rent matematiskt, utan istället tillämpas en schablon. Tyvärr kan jag inte gå in djupare på vilka ersättningsnivåer som kan vara relevanta i ditt fall på grundval av de uppgifter du lämnat. Värt att notera är att vid skadestånd för ärekränkningsbrott (såsom förtal) kan den skadeståndsförpliktigade bli skyldig att betala för tryckning av domen i tidningar, för att sprida förtalsdomens utfall till allmänheten (BrB 5 kap. 6 § stycke 2).
Ytterligare frågor om personuppgifter
Om GDPR eller dataskyddsförordningen som den också kallas kan snabbt sägas att alla uppgifter som handlar om identifierbara, fysiska personer, utgör personuppgifter. Både din adress, men särskilt ditt personnummer faller under denna definition. All typ av hantering av sådana uppgifter – inte minst att lämna ut till allmänheten – utgör personuppgiftsbehandling. För detta krävs det alltid en rättslig grund, vare sig det bygger på ett avtal, en intresseavvägning (i stort sätt endast relevant vid myndighetsutövning) eller ditt samtycke. Saknar personen du skriver om en sådan rätt, är behandlingen av dina personuppgifter olaglig enligt GDPR.
Slutligen kan tilläggas att Lawline alltid maskerar person- och kontaktuppgifter till de frågeställare vars frågor vi publicerar på nätet.
Jag hoppas du fick svar på din fråga,
mvh
