Kan man dömas för brott begånget under psykos?
min son är 27 år och har från 2,5 år tillbaka psykisk ohälsa. Han har fått medicin mot ångest och desperation och mot sömn men tyvärr slutade han plötsligt att äta sina mediciner . efter en vecka så har fått psykos och köpte en kniv och hotade folk sen sprang han i en toalett och låste in sig. polisen gick med honom till psykiatri och han har varit inlägg på där i två veckor och fick medicin mot psykos och för sömn. nu är han lugn och vänta på utredning från psykiatri varför han har fått psykos. Nu polisen vill prata med honom och utreda händelsen. han är ostraffat och aldrig gjorde så. vilken straff kan han få och vad ska han säga för att kunna slipa fängelse. Han blir ännu värre om han hamnar i fängelse. snälla hjälp oss
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att din son under en psykos har hotat folk med kniv, och att du nu undrar vilka straffrättsliga konsekvenser detta kan få och om ni kan göra något åt det.
Inledningsvis vill jag beklaga omständigheterna under vilka du och din son befinner er. Regler om brott och straff finns huvudsakligen i brottsbalken, men kan även finnas i speciallagar så som lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.
Kan din son gjort sig skyldig till något brott?
Den objektiva gärningen som du beskriver uppfyller troligtvis kraven för brottet olaga hot, eventuellt grovt brott, om han har hotat att skada någon annan med brottslig gärning (ex. hot att skada någon) på sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för den hotade eller annans person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5§ brottsbalken). Som hot innefattas både ord och underförstådda hot genom handlingar eller annan antydan. Utgångspunkten tas i hur de hotade personerna uppfattade gärningen, snarare än vad syftet för din son har varit. Om man dessutom förstärker sitt hot med ett tillhygge, så som en kniv, kan gärningen bedömas som grov (4 kap. 5§ 2st brottsbalken). Utan att veta mer konkret vad din son har sagt i situationen, så kan uttalanden om våld eller liknande, eller närmanden med en kniv, innebära att kraven för brottet olaga hot är uppfyllda. Om hans agerande däremot inte kan bedömas som hot, kan han istället gjort sig skyldig till brott mot knivlagen, vilket innebär ett innehav av kniv på allmän plats utan att vara befogat (1§ lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål).
För att dessutom dömas för ett brott, krävs det att man har uppsåt till gärningen. Det är i denna bedömning som gärningspersonens avsikter och insikter beaktas. För att kunna dömas för exempelvis olaga hot måste gärningspersonen åtminstone varit likgiltig inför att hota någon annan. Det anses alltså finnas ett inneboende krav på att gärningspersonen ska ha varit tillräckligt medveten om ens handlingar, för att man ska kunna hållas ansvarig för ett brott. Om man begått en gärning under en tillfällig sinnesförvirring, så som en psykos, måste en domstol alltså avgöra vad personen insett kring sitt handlande, och om man varit tillräckligt medveten för att kunna anses ha uppsåt till sina handlingar. Detta är en ganska svår bedömning men har prövats i vissa sammanhang. I HD avgjordes en liknande fråga i NJA 2020 s. 169, där frågan var om en gärningsperson kunde hållas ansvarig för brott, då han attackerat sin mamma för att han trodde att hon var besatt av djävulen. En rättspsykiatrisk undersökning gjordes för att ta reda på om personen led av en allvarlig psykisk störning i form en tillfälligt utlöst psykos, vilket ansågs vara fallet. Domstolen kom fram till att gärningspersonen inte var i tillräckligt grav medveten om sitt handlande för att kunna anses ha uppsåt till handlandet, och han friades.
Sammantaget; kan det alltså vara så att din son anses ha uppfyllt de så kallade objektiva kraven för brottet olaga hot, alltså att han utfört vad lagen föreskriver om brottet olaga hot. Annars kan han även dömas för brott mot knivlagen. Men det krävs utöver det att han har varit tillräckligt medveten om sitt handlande. Om psykiatrin kommer fram till att han var i en psykos vid gärningstillfället, kan domstolen göra en bedömning att han inte var i tillräcklig grad medveten. Man får då huvudsakligen se till vad din son insett om sitt handlande, om han har haft en förvrängd uppfattning av verkligheten och liknande.
Om din son blir dömd – vilket straff kan han få?
Om domstolen däremot skulle komma fram till att din son ändå varit tillräckligt medveten och insett vad han gjort, är det ganska sannolikt att han skulle dömas för olaga hot, eller till och med grovt olaga hot. Olaga hot av normalgraden ger som utgångspunkt böter eller fängelse högst två år, och grovt brott ger fängelse lägst ett och högst fyra år. Bedömningen av om han får böter eller fängelse, och även hur mycket fängelse, avgörs i första hand mot bakgrund av hur allvarlig hans gärning varit. Ett hot med en kniv på allmän plats, kanske mot flera personer, kan anses vara ganska allvarlig, och det är inte osannolikt att straffet skulle värderas till flera månaders fängelse.
I fall där gärningspersonen har psykiska problem inhämtar domstolen ofta en så kallad rättspsykiatrisk utredning för att utröna om gärningspersonen hade en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället, och om han fortfarande har det. En psykos kan vara en allvarlig psykisk störning. Domstolen kan då i bedömningen av straffet beakta om din son på grund av en allvarlig psykisk störning som gjort att han haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt (29 kap. 3§ 2p brottsbalken). Man kan alltså få lägre fängelsestraff om man begått en gärning under en allvarlig psykisk störning.
Det kan även vara så att domstolen, i stället för fängelse, dömer en person med en allvarlig psykisk störning till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till det psykiska tillståndet och övriga personliga förhållanden är påkallat att personen är intagen på en vårdinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och tvång (31 kap. 3§ brottsbalken). Detta innebär som utgångspunkt oftast att man även vid rättegången har en allvarlig psykisk störning. Om det handlar om en psykos som gått över, är det inte säkert att domstolen kan döma ut rättspsykiatrisk vård, eftersom en sådan vård inte kan anses påkallad om personen nu är frisk.
Om rätten kommer fram till att rättspsykiatrisk vård ska dömas ut, får rätten förena vården med en särskild utskrivningsprövning, som innebär att innan läkare anser att personen kan skrivas ut, måste det prövas igen av domstol (31 kap. 3§ 2st brottsbalken).
För det fall domstolen inte anser att rättspsykiatrisk vård kan väljas, finns det andra påföljder så som villkorlig dom och skyddstillsyn, vilka kan väljas i stället för fängelse om han är ostraffad sedan tidigare och det inte finns skäl att tro att han kommer återfalla i brottslighet, eller om sådan risk kan finnas men att man kan få hjälp via Frivården att avhålla sig från fortsatt brottslighet.
Sammantaget; vilket straff din son kan få beror i första hand på om gärningen bedöms som normalgradig eller grov, och vidare sedan hur hans psykos bedöms i förhållande till utförandet av gärningen och om det fortfarande finns anledning att ge honom psykiatrisk tvångsvård. Om så är fallet, kan han få rättspsykiatrisk vård, men annars är det troligt att han skulle få ett fängelsestraff. Det finns även påföljder som villkorlig och dom skyddstillsyn som kan dömas ut då din son inte tidigare är dömd, men det beror huvudsakligen på hur allvarlig gärningen bedöms vara, och om dessa straff är ”tillräckliga” för gärningens allvar.
Vad kan ni göra nu?
- Först och främst vill jag påtala att din son borde begära en offentlig försvarare om han inte redan har en sådan. Det finns ganska goda chanser för honom att få en offentlig försvarare för denna typ av brottslighet samt beaktat hans personliga förhållanden. Han bör säga detta till polisen, så skickar de vidare förfrågan till domstolen som beslutar i frågan. Har han då några önskemål om en särskild försvarare bör han då också ange det. Som skäl bör han uppge dels brottets allvar, dels hans psykiska hälsa. Om förundersökningen läggs ner eller om han blir frikänd, betalar staten för en sådan försvarare. Har man inte så god ekonomi, betalar staten även en sådan försvarare även om man blir dömd.
- Till polisen bör han säga det som han minns, och om fallet är så att han inte minns händelsen, bör han säga det. Polisen kommer troligtvis försöka ta reda på hur mycket han förstått av sitt handlande, hur medveten han har varit och vilka insikter han har haft. Framstår det som att han inte förstått vad han gjort, eller haft en rubbar uppfattning om verkligheten och sin omgivning, kan polisen och åklagaren redan under förundersökningen göra bedömningen att han inte kan dömas till ansvar för brott. Då läggs förundersökningen ner.
- Om ärendet skulle gå till domstol, är viktigt att trycka på, likt ovan punkt, hans bristande medvetenhet och förståelse för sitt handlande, om han har haft en rubbad verklighetsuppfattning, ex. trott att personerna attackerade honom eller liknande. Ni kan även läsa igenom ovan nämnda dom från HD för att se hur domstolen gör en bedömning i fall där gärningspersonen inte varit tillräckligt medveten om sitt agerandes innebörd. Man kan även påtala till domstolen att man vill begära en rättspsykiatrisk undersökning. Om han inte bedöms ha en allvarlig psykisk störning, kan han inte heller få rättspsykiatrisk vård. Då bör man trycka på omständigheter som gör gärningen mindre allvarlig, ex. knivens utseende, hans tillstånd, gärningsplatsen, antalet personer i omgivningen och liknande, samt att han inte tidigare är dömd, och kan med hjälp av skyddstillsyn via Frivården få hjälp med sitt beteende.
Avslutande ord
Återigen beklagar jag situationen som din son befinner sig i. Jag hoppas att det löser sig och att mina ovan nämnda råd kan vara behjälpliga för er. Din sons psykiska ohälsa och psykos kan i första hand påverka om han varit tillräckligt medveten om sitt handlande för att ens kunna dömas till straffrättsligt ansvar. I andra hand kan den spela roll för bedömningen av straffets värde och påföljdsvalet, alltså om han istället för fängelse kan dömas till rättspsykiatrisk vård, men även villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Tyvärr åtar sig vår byrå inga uppdrag på straffrättens område, så jag får rekommendera att ni kikar runt på internet efter en straffrättsbyrå på er ort för vidare vägledning, om din son inte redan har en offentlig försvarare. Och som sagt ovan, bör han till polisen inför hans förhör begära att få en offentlig försvarare som kan hjälpa honom genom processen, om han då inte redan har en. Har du några följdfrågor på mitt svar kan du kontakta mig på sara.pedersen@lawline.se
Jag hoppas att ni fått någon vägledning i era frågor!
Lycka till.
Bästa hälsningar,
