Kan man anmäla en person för falsk angivelse trots man blev fälld för det angivna brottet?

Question

En manlig vän till blev anmäld för våldtäkt av en tillfällig manlig bekantskap och i tingsrätten dömd till 2 års fängelse efter en förhandling där ord stod mot ord .
I hovrätten fastställdes domen (även om de två nämndemännen reserverade sig mot domen, då de bedömde att vare sig målsägaren eller hans berättelse var trovärdiga och att uppsåt inte fanns, och ville frikänna helt). Däremot fann de min vän trovärdig.
Min vän ska söka prövning i högre instans då han och alla som känner honom vet/förstår att han är oskyldig. Ska tillägas att utpressning förekom från målsägaren i direkt anslutning till den s.k. våldtäkten.
Min vän ville men orkade inte med att göra motanmälan under häktningstiden innan tingsrättsförhandling eller i mellantiden i väntan på prövning i hovrätt (och fick inget stöd/uppmaning av sitt försvar att göra det).
Nu till frågan: Kan min vän nu (vid sidan av ansökan om prövningstillstånd i HD) göra en motanmälan för falsk tillvitelse/anklagelse och utpressning ?
Har min vän någon chans att få detta prövat? I så fall när?
Eller är han dömd på förhand att misslyckas i och med hovrättsdomen?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det om att din vän blivit dömd i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt, och inväntar avgörande om prövningstillstånd i HD, ni undrar nu om han samtidigt kan göra en motanmälan mot personen som är målsäganden i målet, för att falskeligen anmält honom från början.

Kan din vän göra en motanmälan trots pågående/avslutad process?

Som jag förstår det så har din vän överklagat hovrättens fällande dom till HD, och HD har ännu inte lämnat besked i frågan om prövningstillstånd. Det innebär att målet om våldtäkt ännu inte vunnit så kallad laga kraft, alltså blivit rättsligt gällande.

Oavsett utgången i hovrätten och sedan HD, och oavsett om processen är pågående eller inte, kan din vän göra en anmälan gentemot personen som anmält honom för våldtäkt. Det finns inga processuella hinder för detta, utan polisen är skyldig att utreda eventuella brott mot honom oavsett om han blir dömd för egen brottslighet i domstol, och även oavsett om gärningarna är kopplade eller inte.

Jag förstår din fråga som att du egentligen inte bara undrar om det finns några formella, processuella hinder för att göra en motanmälan nu, utan du undrar också vilka praktiska chanser din vän har att vinna framgång med en sådan anmälan, givet nuläget. Detta kan jag såklart inte med någon säkerhet uttala mig om, utan bedömningen om målsäganden i våldtäktsmålet kan dömas för brott mot din vän behöver avgöras mot samtliga omständigheter i situationen. Jag ska dock försöka förklara förutsättningarna nedan.

Kan målsäganden i våldtäktsmålet gjort sig skyldig till något brott?

Som jag förstår det, så vill din vän anmäla att den här personen har falskeligen anmält och anklagat honom för den åtalade våldtäkten, och eventuellt också utpressat honom på något sätt. Det framgår inte utöver det vad utpressningen ska ha bestått i, men jag ska försöka bemöta båda dessa brottstyper.

Att anger en oskyldig person till åtal, med uppsåt att han eller hon ska dömas till ansvar, kan utgöra brottet falsk angivelse (15 kap. 6§ brottsbalken). Om en person, utan avsikten att den andra ska bli åtalad för brott utan endast i syfte att besvära personen, hos polisen osant beskyller någon annan för brottslig gärning, kan denne gjort sig skyldig till brottet falsk beskyllning (tidigare falsk tillvitelse) (15 kap. 7§ brottsbalken). Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två brott, är anmälarens syfte med anmälningen. Båda brotten kräver att man på något sätt osant beskyller eller anmäler en oskyldig person för ett brott som denne inte begått. Ribban för denna bedömning är förhållandevis hög, eftersom lagbestämmelsen inte tar sikte på att avskräcka folk från att anmäla händelser som de kanske inte är säkra på om de är brott eller inte, utan det torde krävas att det objektivt kan åtminstone sannolikgöras att den beskyllde inte begått brottet. Vidare måste anmälaren ha uppsåt till att denne gör en falsk anmälan, vilket innebär att om anmälaren tror att den beskyllde är skyldig, föreligger inget brott.

Det som i praktiken såklart kan göra det svårt för din vän att nå framgång med en anmälan om falsk angivelse eller falsk beskyllning, är om han blir dömd i domstol för det aktuella brottet. Det torde inte krävas att en person frias i domstol för att anses som oskyldig, men att dömas torde räcka för att inte uppfylla rekvisitet ”oskyldig”. Blir din vän dömd för brottet, skulle jag tro att en anmälan om falsk angivelse eller falsk beskyllning troligen kommer läggas ned.

Annat kan gälla för brottet utpressning, beroende på omständigheterna kring händelsen. För utpressning döms en person som genom olaga tvång förmår någon annan till viss handling, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade (9 kap. 4§ brottsbalken). Utpressning innefattar först ett olaga tvång, som innebär att man tvingar en person till handling med hot om brottslig gärning, eller med hot om att anmäla en person till polisen, om tvånget är otillbörligt (4 kap. 4§ brottsbalken). Det krävs inte här att det rör sig om falsk angivelse, utan kan också avse brott som faktiskt har begåtts. Det innebär att det i teorin är möjligt för utpressaren att dömas för utpressning även om din vän döms för våldtäkt. Utpressningen tar sikte på andra faktorer än omständigheten att din vän är skyldig eller inte. Men kravet på att ett hot om att polisanmäla någon måste vara otillbörligt, utesluter legitima påtryckningar för att få någon att erkänna brott. Sker hotet dock i syfte att skada den andra, eller att man får oskälig ekonomisk vinning av tvånget, torde det räknas som otillbörligt och därmed vara brottsligt. För det andra, innefattar utpressning ett moment av ekonomisk vinning för utpressaren. Om utpressaren inte har fått ekonomisk vinning av utpressning, alltså tilltvingar sig pengar, kan gärningen ändå utgöra brottet olaga tvång om ovan rekvisit för detta brott i övrigt är uppfyllda.

Sammantaget, kan det vara brottsligt, att med hot om att polisanmäla din vän (oavsett om han är skyldig eller inte till våldtäkten), i utbyte mot att få pengar. Utan att veta mer konkret vad personen i fråga har gjort, är det svårt att säga att rekvisiten för detta brott är uppfyllt. Om utpressningen inte skett för ekonomisk vinning, kan brottet olaga tvång ändå vara uppfyllt.

Sammanfattning och råd

Sammantaget, finns det inga formella, processuella hinder för din vän att anmäla målsäganden i våldtäktsprocessen, för vare sig falsk angivelse, falsk beskyllning eller utpressning alternativt olaga tvång. Polisen är ändå skyldiga att utreda om brott föreligger, och våldtäktsprocessen ändrar inte på detta. Däremot, torde chanserna för framgång gällande brotten falsk angivelse och falsk beskyllning vara i princip uteslutna för det fall din vän skulle dömas för det aktuella brottet (våldtäkten). Polisen kommer förmodligen invänta att domen vinner laga kraft innan de kommer ta ställning i denna fråga. Din vän kan däremot anmäla personen för utpressning, vilket kan leda till åtal oavsett om din vän blir dömd eller inte. Utpressning tar inte sikte på falska anklagelser, utan om hotet att polisanmäla någon är otillbörligt och man försökt göra ekonomisk vinning på det. Utan ekonomisk vinning kan brottet olaga tvång föreligga istället.

Oavsett utgången i HDs avgörande om prövningstillstånd, rekommenderar jag ändå din vän att polisanmäla, det är polisen själv om avgör vilka brott som kan aktualiseras, så din vän behöver inte själv ange vilka brott denne menar är aktuell om man inte vill. Det kan finnas omständigheter jag inte känner till som kan påverka hans möjligheter. Viktigt är då att han också ger in eventuellt underlag för hans anklagelser, alltså om han fått hot eller liknande på sms, eller banköverföringar som stöd för att han överfört pengar till den andra personen exempelvis. Hur lång tid det kan ta för honom att få prövning av dessa omständigheter, kan jag tyvärr inte svara på, det beror på polisen arbetsbelastning och resurser. Förmodligen rör det sig dock om flera månader innan åtal hade kunnat väckas och att få prövning i domstol.

Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor. Tyvärr åtar sig vår juristbyrå inte uppdrag inom straffrättens område, men har du fler frågor kan du alltid ställa en ny fråga via samma tjänst som du precis nyttjat. Har du följdfrågor kan du också återkomma till mig om jag missförstått något eller liknande. Jag nås för ändamålet på [e-mail]

Bästa hälsningar,