Kan jag bevisa att jag fått min namnteckning förfalskad och kan gärningspersonen straffas?
någon har förfalskat min namnteckning på en offert, som jag aldrig sett
det kom med postnord.
brevet kom från [Larmbolaget]. har nu fått 3 st olka avtal!
har tagit fram många papper på min namnteckning, från 2010 - 2018 11 15
Lawline svarar
Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på dina frågor!
För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen.
Jag kommer börja med att ge ett kort svar på dina frågor. Efter det korta svaret kommer jag att ge ett långt svar på dina frågor. Det långa svaret innehåller flera underrubriker där den juridiska argumentationen, som ligger bakom det korta svaret, redovisas.
Hur jag uppfattat din fråga och din situation
Jag uppfattar det som att du är komplementär och behörig firmatecknare för ett kommanditbolag. Du skriver att "någon har förfalskat min namnteckning på en offert, som jag aldrig sett det kom med postnord. brevet kom från [ett larmbolag]. har nu fått 3 st olka avtal!".
Jag har lite svårt att tolka vad du menar med detta. Antingen menar du att:
1, Någon har hört av sig till ett larmbolag och låtsats vara du, ställföreträdare för ditt kommanditbolag, och bett om kostnadsuppgifter för en eventuell beställning av en tjänst. Larmbolaget har svarat på förfrågan med en offert. Offerten har någon skrivit under med din namnteckning. Underskriften resulterade i tre avtal vilka ger sken av att ditt kommanditbolag beställt vissa tjänster av larmbolaget.
Eller så menar du:
2, Någon har i en skriftlig förfrågan till larmbolaget utgett sig för att vara dig. Det är i denna förfrågan som någon har förfalskat din namnteckning. Larmbolaget har svarat på förfrågan med tre offerter d.v.s. det du kallar för "tre avtal".
Jag kommer utgå från att du menar alternativ nummer 2 eftersom det känns troligare att din fråga är ställd utifrån den situationen. Skulle det vara så att jag missuppfattat din fråga kan vi reda ut det över telefonrådgivningen på 30 minuter som du beställt.
Jag uppfattar det som att du har två frågor.
A, För det första undrar du: Vilka brott du eventuellt kan ha blivit utsatt för utifrån nr 2?
B, För det andra, med hänsyn till att du nämner: "har tagit fram många papper på min namnteckning, från 2010 - 2018 11 15", undrar du ifall denna bevisning räcker för att få brottslingen dömd för brott i domstolen?
Det korta svaret
A, Vilka brott kan du eventuellt ha blivit utsatt för utifrån situation nr 2?
Jag tolkar det som att du eventuellt blivit utsatt för olovlig identitetsanvändning genom att någon olovligen använt dina personuppgifter, din namnteckning, och därigenom utgett sig för att vara dig vilket orsakat olägenheter för dig.
Du kan även ha blivit utsatt för ofredande genom hänsynslöst agerande då någon irriterat dig på ett kännbart sätt genom att du nu måste kontakta larmbolaget och förklara situationen samt försöka dra dig ur deras offerterbjudande.
Även brottet urkundsförfalskning kan rymmas inom vad gärningspersonen gjort. Att skriva någon annans namnteckning på en handling, som har rättsliga effekter, är att skapa en falsk urkund vilket är straffbart. Huruvida en förfrågan om att få offerter från ett larmbolag i sig är en urkund i lagens mening kan diskuteras och kräver en vidare utredning med mer information än vad jag har tillgång till.
Om agerandet från gärningspersonen hade potential att medföra någon ekonomisk vinning för gärningspersonen kan handlandet även vara kriminaliserat som försök till bedrägeri alternativt försökt till grovt bedrägeri. Detta brott är i sådana fall riktat gentemot larmbolaget och inte dig.
B, Räcker din samling med signaturer från 2010 t.o.m. 2018-11-15 för att stödja att du blivit utsatt för brott och att du inte skrivit under förfrågningsunderlaget som skickats till larmbolaget?
Om du gör en brottsanmälan och polisen inleder en förundersökning kan du begära att polisen samlar in dina underskrifter som bevismaterial i utredningen. Polisen kan då skicka dina underskrifter till Nationellt forensiskt centrum (NFC) för analys. Analysbeskedet kan bevisa att du fått din namnteckning förfalskad.
För att en förundersökning ska inledas krävs att det finns potential att hitta någon som skäligen kan misstänkas för ett brott som faller under allmänt åtal. Finns inte tillräckligt underlag för det kommer en förundersökning inte att inledas och någon analys av NFC kommer inte ske.
En underskriftsanalys av NFC räcker normalt för att bevisa att en namnteckning är förfalskad men det krävs mer för att bevisa att en viss person gjort sig skyldig till olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning.
Det långa svaret
A, Vilka brott kan du eventuellt ha blivit utsatt för utifrån situation nr 2?
Att olovligen utge sig för att vara någon annan och därmed orsaka den drabbade skada, eller annan olägenhet, kan vara straffbart som olovlig identitetsansvändning enligt 4 kap. 6 b § brottsbalken (BrB).
Du skriver att någon har "förfalskat min namnteckning på en offert" vilket gett upphov till att du fått tre avtal. I 14 kap. 1 § BrB finns ett brott som heter urkundsförfalskning. En urkund är en handling som kan användas som bevismedel för att styrka ett visst rättsförhållande. En urkund är äkta ifall den härstammar från den som urkunden ger sken av att härstamma från.
I ditt fall har någon skrivit under ett förfrågningsunderlag, vilket gett upphov till att tre avtalsförslag d.v.s. offerter, skickats till dig. Förfrågningsunderlaget borde kunna utgöra en falsk urkund eftersom handlingen ger sken av att härstamma från dig fast den egentligen upprättats, d.v.s. skrivits under, av någon annan. Huruvida en förfrågan om att få offerter från ett larmbolag i sig är en urkund i lagens mening kan diskuteras och kräver en vidare utredning med mer information än vad jag har tillgång till.
Att framställa en falsk urkund är straffbart som urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § BrB.
I ditt fall har den falska urkunden används gentemot ett larmbolag i syfte att få larmbolaget att få larmbolaget att lägga fram kostnadsförslag. Det har orsakat merarbete för larmbolaget men ingen vinning för gärningsmannen. Hade gärningsmannen kunnat dra någon ekonomisk nytta av gärningen hade handlingssättet kunnat vara straffbart som försök till bedrägeri gentemot larmbolaget, se 9 kap. 1 § 1 st. och 11 § samt 23 kap. 1 § BrB.
Ibland bedöms brottet som grovt ifall falska handlingar används som ett led för att kunna fullborda bedrägeribrottet. Det framgår av skrivningen "använt urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap." i9 kap. 3 § BrB. Om brottet ska bedöms som grovt beror också på vilken ekonomisk vinning gärningspersonen kunnat få genom brottet. För att ett bedrägeriförsök ska klassificeras som grovt, endast med hänsyn till beloppet, krävs att vinningen kan uppskattas till minst 5 prisbasbelopp (det framgår indirekt av rättsfallet NJA 1989 s. 810). Har däremot bedrägeriförsöket skett genom användandet av falsk handling kan det räcka med att den potentiella vinningen uppskattas till minst 0,5 prisbasbelopp. År 2018 motsvarar 5 prisbasbelopp 227 500 kronor och 0,5 motsvarar 22 750 kronor.
Brottet försök till bedrägeri/grovt bedrägeri måste i detta fall, om någon ekonomisk vinning för gärningspersonen kunnat gå att göra genom handlingen, anses ha skett gentemot larmbolaget – inte dig.
I ditt fall tolkar jag det inte som att gärningspersonen kunnat göra någon ekonomisk vinst på att förfalska din namnteckning i ett förfrågningsunderlag som skickats till larmbolaget. Att handla på det sättet borde däremot kunna utgöra ett ofredande genom hänsynslöst agerande enligt 4 kap. 7 § BrB.
B, Räcker din samling med signaturer från 2010 t.o.m. 2018-11-15 för att stödja att du blivit utsatt för brott och att du inte skrivit under förfrågningsunderlaget som skickats till larmbolaget?
En del av de brott du eventuellt blivit utsatt för faller under allmänt åtal. Det innebär att gör du en polisanmälan, och polisen anser att brottet går att utreda, kommer polisen att inleda en förundersökning, se 23 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).
Vid polisanmälan kan du berätta att du har underskrifter samlade över hur din rätta signatur ser ut och begära att polisen ska tillföra dessa underskrifter till utredningen som bevismaterial. Underskrifter som förekommer som bevismaterial i brottmål brukar polisen skicka till Nationellt forensiskt centrum (NFC, tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium) för analys. På NFC jämförs dina underskrifter med underskriften på förfrågningsunderlaget och NFC gör en genomgående undersökning över antal "pennlyft", snabbhet i skrivstilen m.m. Med en sådan analys kan man bevisa att underskriften är förfalskad och att du därmed blivit utsatt för olovlig identitetsanvändning samt att någon gjort sig skyldig till urkundsförfalskning.
Som jag angav tidigare kommer polisen bara inleda en förundersökning och begära att en analys utförs av NFC ifall de uppgifter du lämnar i polisanmälan anses kunna knyta någon gärningsperson till brottet. Finns det inte förutsättningar att hitta någon skälig misstänk för brottet är möjligt att en förundersökning inte inleds eller att den läggs ner med kort varsel, se 23 kap. 2 § RB och 23 kap. 4 a § RB.
Hoppas du fått svar på dina frågor – annars reder vi ut missförstånden över telefon.
Du har även begärt 30 minuters uppföljning via telefon. Jag kommer att ringa dig på tisdag (den 20 november) klockan 9.15. Jag ringer via dolt nummer. Om tiden inte passar får du gärna maila mig: vega.schortz@lawline.se.
Med vänlig hälsning,
