Kan ett särkullbarns moder ärva från särkullbarnets fader?
Arv
Ett särkullbarn dör före föräldrarna. Hen har ingen familj (ogift och barnlös). När föräldern/fadern dör hur fördelas arvet? Går någon del till särkullbarnets moder?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Särkullbarnets moder kommer inte ärva något efter särkullbarnets fader (om inte det finns ett testamente som säger så). Nedan förklarar jag både varför det är så med utgångspunkt i den legala arvsordningen och hur arvet fördelas vid faderns bortgång.
Den legala arvsordningen
Den legala arvsordningen är den lagfästa ordningen som bestämmer vilka som ska ärva efter någon. Denna ordning gäller om inte det finns ett testamente som säger någonting annat (det finns dock undantag från detta vad gäller bröstarvingar som har rätt till sin laglott men det aktualiseras inte här). Jag antar att särkullbarnets far inte har skrivit ett testamente, varför den legala arvsordningen gäller och innebär följande.
I svensk arvsrätt finns det tre olika arvsklasser (2 kap. ärvdabalken, ÄB). De i den första arvsklassen ärver allt. Om det inte finns några i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man till slut vidare till den tredje. Om det inte finns någon som tillhör arvsklasserna går arvet till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Är det flera personer i en arvsklass delar dessa lika på kvarlåtenskapen, dvs. det som den avlidne lämnar efter sig.
Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvinge menas helt enkelt barn. Särkullbarnet är alltså faderns bröstarvinge. Om bröstarvingen gått bort innan arvlåtaren (fadern i detta fall) träder bröstarvingens barn i bröstarvingens rätt till arvet, dvs. barnbarnen får då ärva. Eftersom särkullbarnet inte hade några barn finns det ingen på särkullbarnets sida som kan ärva dennes del av kvarlåtenskapen. Särkullbarnets moder kan inte träda in i särkullbarnets rätt till arv och ärver alltså inte av fadern. Särkullbarnets del av arvet delas då mellan faderns övriga bröstarvingar.
Om fadern inte har några andra barn finns det inga i den första arvsklassen, varför vi får gå över till den andra arvsklassen. I denna finns faderns föräldrar och om dessa inte lever faderns syskon/halvsyskon, (2 kap. 2 § ÄB).
Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje arvsklassen. Denna består av den avlidnes mor- och farföräldrar, dvs. faderns mor- och farföräldrar, (2 kap. 3 § ÄB). Personer som inte tillhör arvsklasserna ärver alltså inget om inte det finns ett testamente som säger annorlunda. Särkullbarnets mor tillhör inte någon av klasserna i förhållande till fadern, varför hon inte kommer ärva något efter honom, (se 2 kap. 4 § ÄB). Finns det inga i den tredje arvsklassen går arvet, som sagt till Allmänna arvsfonden.
Arv mellan makar
Om fadern är gift (vilket jag antar att han är då du nämner "särkullbarn", dvs. barn från tidigare förhållande) blir särskilda regler om arv mellan makar aktuella. Dessa regler gäller "automatiskt" men kan testamenteras bort. Reglerna innebär helt enkelt att den efterlevande maken får ärva hela kvarlåtenskapen före de gemensamma barnen, dvs. bröstarvingarna (dock inte före särkullbarn med ett visst undantag). Först när den efterlevande maken (dvs. den andra föräldern) gått bort får de gemensamma barnen arvet från sin far samtidigt som de får ärva från den efterlevande maken som precis gått bort, (se 3 kap. 1 & 2 § ÄB).
Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!
Med vänliga hälsningar,
