Kan en mellanman bli skadeståndsskyldig? Och vad gäller vid bedrägeri?
Hej! Jag har utfört uppdrag i form av att skapa annonser, broschyrer mm till ett stort politiskt parti. Kunden är nöjd. Men då det är dags att betala mina fakturor får jag svaret att det finns inga pengar, dom är slut. Vid kontakt med styrelsen för partiet får jag till svar att dessa fakturor bestrider vi. Det är inget vi beställt. Det har nu framkommit att min kontaktman hos partiet har beställt jobb av mig utan att förankra dessa hos styrelsen. Tydligen utan budget eller anslagna medel. Vem är betalningsskyldig. Det politiska partiet eller min kontakt. Samt, har kontaktmannen gjort sig skyldiga till bedrägeri? Hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).
Den civilrättsliga aspekten – Vad gäller?-
De formella avtalsparterna är 1. Du och 2. Ett politiskt parti, vilket har företrätts av en person som du kallar kontaktman (härnäst benämnd X). Med avtalsrättslig terminologi är partiet att betrakta som huvudman, X som fullmäktigen/mellanman och du som tredje man i egenskap av säljare. Det föreligger inget avtalsförhållande mellan fullmäktigen X och tredje man, dvs. dig själv. Er relation är utomkontraktuell. Fullmäktigen rättshandlar under skadeståndsansvar gentemot tredje man, vilket innebär att X har ett ansvar för att de uppgifter han eller hon lämnar om sin behörighet är riktiga. Om uppgifterna skulle visa sig vara felaktiga blir X skyldig att ersätta dig den skada som du lider, exempelvis genom en utebliven affär. X blir då enligt 25 § AvtL en s.k. falsus procurator. I lagtexten sägs följande:
”Den, som uppträder såsom fullmäktig för annan, ansvarar för att han har erforderlig fullmakt och är förty, där han ej förmår styrka, att han handlat efter fullmakt eller att den rättshandling, varom fråga är, blivit godkänd av den uppgivne huvudmannen eller ändock är gällande mot honom, pliktig att ersätta tredje man all skada, som denne lider därigenom att han icke kan göra rättshandlingen gällande mot huvudmannen”.
Språkbruket i avtalslagen ålderdomligt, men bestämmelsen innebär i klartext att om X handlar utanför sin behörighet eller ännu värre, helt utan fullmakt, och tredje man, dvs. du, är i god tro föreligger ett för X strikt skadeståndsansvar i förhållande till samtliga tredjemansskador. Det strikta ansvaret betyder att ersättningsansvar uppkommer oberoende av culpa, dvs. oberoende av om X har varit vårdslös (oaktsam) eller själv trodde att han eller hon hade behörighet att sluta avtal för partiets räkning. I många andra sammanhang är skadeståndsansvaret inte strikt utan kräver att skadevållaren har agerat vårdslöst. Ersättningsskyldigheten för X personligen bör, såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning, vara tämligen odiskutabel. Med andra ord och som svar på din faktiska fråga bedömer jag att X är betalningsskyldig.
Den straffrättsliga aspekten - Bedrägeri - Vad gäller?
I 9 kap. 1 § 1 st. BrB sägs att den som medelst (genom) vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. I förevarande fall krävs att X genom ett vilseledande förmått dig att utföra en för dig skadegörande handling som resulterade i en konstaterbar vinning för honom eller henne. Det sista ledet syftar på att gärningsmannens handlande ska ha leda till en disposition, vilken i sin tur innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring till densamma. Det första rekvisitet som tar sikte på vilseledandet kan allmänt likställas med ett förmedlande av en oriktig uppfattning. Det räcker dock inte med en muntlig eller skriftlig uttalad lögn eftersom motparten inte alltid behöver påverkas av detta. Motsatsvis kan då sägas att det är tänkbart att någon kan bli vilseledd av gärningsmannen utan att denne uttalar en bokstavlig osanning. Avgörande är om brottsoffret verkligen har blivit lurad (subjektiv bedömning) och detta oaktat om motparten eventuellt objektivt sett skulle framstå som ovanligt lättlurad.
Av lagtexten följer som sagt att det för brottet bedrägeri krävs skada för den ena parten (du) och vinning för det andra (X), vilket som tidigare påpekats förutsätter en förmögenhetsöverföring. Men något sådant är det ju inte fråga om här varför jag menar att det kan argumenteras för att det inte rör sig om något fullbordat brott. Däremot, och då på civilrättslig grund, bör X bli skadeståndsskyldig.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straffrättens område endast gör den här typen av inledande bedömningar och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver man vända sig till en brottmålsbyrå.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
