Kan en efterlevande make/maka vara arvsberättigad efter den avlidne makens/makans familjemedlemmar?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta hur arvet efter din pappa kan komma att fördelas. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, så kallade parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, dvs. den avlidnes barn, barnbarn osv. (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Observera att detta endast omfattar biologiska och adopterade barn. Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn (osv. se den s.k. istadarätten) till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, dvs. den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken).
Vad gäller om den avlidne var gift vid sin bortgång?
I det fall den avlidne efterlämnar en make/maka så kommer, emellertid, denne/denna att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid dennes bortgång (du kan läsa mer om detta här, se särskilt under rubriken "Arv").
Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente
Det finns, dock, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (dvs. upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, dvs. hälften av sin arvslott) och av att en eventuell efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)).
Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente.
Vad som gäller i ditt fall?
I den mån jag har förstått din fråga korrekt, så kommer kvarlåtenskapen efter din pappa, i den mån han dör efter dig, att fördelas mellan dina kvarvarande syskon. I enlighet med de ovannämnda principerna så ska nämligen kvarlåtenskapen, i första hand, fördelas mellan din pappas bröstarvingar. Eftersom du, av din fråga att döma, har syskon så kommer de, i egenskap av just bröstarvingar, att vara arvsberättigade. Eventuella efterlevande barnbarn, barnbarnsbarn osv. kommer också, p.g.a. istadarätten, att kunna ta del av arvet. Eftersom du, enligt din fråga, saknar egna barn så kommer dock dina syskon att få dela på din andel av arvet (arvet ska ju fördelas lika mellan de arvsberättigade i den aktuella arvsklassen - finns det t.ex. tre arvsberättigade i arvsklassen så kommer de att få en tredjedel var av kvarlåtenskapen medan de får hälften av kvarlåtenskapen i den mån det bara finns två). Vad gäller din fru tillhör hon inte någon av de ovannämnda arvsklasserna och kan, således, inte ta del av kvarlåtenskapen efter din pappa. För att det ska vara möjligt krävs det att ett testamente, enligt vilket hon är förmånstagare, upprättas.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap och testamente kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här (se under rubriken "Om den avlidne var ensamstående eller sambo", särskilt under underrubriken "föräldrar och syskon") och här eller Skatteverkets hemsida här, här, här och här.
Vänligen,
