kan det vara stöld eller häleri att köpa en cykel från någon som utger sig för att vara rätte ägaren? Kan det vara ofredande att skicka brev till en person som man tror vill ha breven.
Om någon utger sig för att vara mig på Internet och tex inleder relationer med folk eller gör överrenskommelser i mitt namn, gör de lurade personerna sig skyldiga till brott? För att förtydliga: att få många brev skickade till sig kan anses som ofredande. Om personen som skickar breven tror att jag vill ha dessa för att nån har utgett sig för att vara mig, kan personen ändå fällas för ofredande? Eller om någon säljer något i mitt namn och den lurade personen kommer och hämtar varan (tänk en cykel), gör den lurade personen sig skyldig till typ stöld eller häleri?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Om jag förstår din fråga rätt, så undrar du:
1. Om det kan anses som ofredande om en person skickar brev till en i tron att den andra personen vill det.2. Om det är stöld eller häleri att köpa en stulen cykel från någon som utger sig för att vara den rätte ägaren.
1.Är det ofredande om en person skickar brev till en i tron att man vill ha breven
Jag börjar med att besvara din första fråga, ifall det kan anses som ofredande att en person skickar brev till en i tron att den andre personen vill det.
Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 7§ brottsbalken)
Enligt paragrafen omfattas endast gärningar som kan orsaka kännbara fridskränkningar. Bedömningen om en gärning anses som ofredande görs utifrån en helhetsbedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Ett agerande som kan vara ägnat att kränka någons frid är upprepade och oönskade kontakter, såsom exempelvis brevterror. Detta skulle alltså kunna utgöra ofredande genom störande kontakter. Vid bedömningen ska man beakta antalet kontakter, tidpunkten när kontakterna skett och hur de skett, samt innehållet i kontakterna. Handlar det om kränkande kontakter kan det räcka med ett mindre antal meddelande än om det skulle handla om innehållslösa kontakter. Enligt svensk rätt anses en gärning som brott endast om den begåtts uppsåtligen, om inte något annat står i paragrafen. ( 1 kap. 2§ brottsbalken) . Om personen i fråga inte har någon aning om att du inte vill ha breven, och inte heller har någon anledning att misstänka att du inte vill ha dem – kan personen i fråga inte dömas för brottet.
För att sammanfatta: Finns det inget uppsåt att ofreda dig, så kan personen inte dömas för ofredande.
2. Är det stöld eller häleri att köpa en stulen cykel från någon som man tror är den rätte ägaren?
För att någon skall bli dömd för stöld krävs att gärningsmannen olovligen tar något som tillhör annan med uppsåt att tillägna sig det ( 8 kap. 1§ brottsbalken).
För att någon ska bli dömd för sakhäleri krävs att gärningsmannen tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande. (9 kap. 6§ p.1 brottsbalken). För båda brotten krävs, som nämnt ovan, att personen begått brottet uppsåtligen. ( 1 kap. 2§ brottsbalken) Dessa brott blir alltså inte aktuella i ditt fall, då de inte begåtts uppsåtligen.
Saknas uppsåt i förhållande till sakhälleri kan dock häleriförseelse bli aktuellt istället. (9 kap. 7§ p.2 brottsbalken). Paragrafen omfattar den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg enligt 9 kap. 6§ stycke 1 brottsbalken. Det räcker alltså att gärningsmannen är oaktsam i förhållande till att ex. cykeln är stulen.
För att gärningsmannen ska bedömas som oaktsam krävs att han haft skälig anledning att anta att brott förelåg. Vid bedömningen ska man beakta under vilka förhållande handlingen gjordes, vad gärningsmannen kände till om personen man tog emot egendomen ifrån och vilken slags transaktion det är frågan om. En oklar identitet, eller där egendomen döljs bör ge misstankar. Kravet på aktsamhet varierar dock beroende på den enskilda situationen utifrån gärningsmannens personliga förutsättningar.
För att sammanfatta: Saknas det uppsåt kan en person som köper en stulen cykel från en person man tror är den rätte ägaren, inte dömas för varken stöld eller häleri. Är personen i fråga oaktsam, kan dock häleriförseelse komma i fråga istället.
