Kan asyl sökas på nytt trots tidigare ansökan vid tidigare vistelse i Sverige?

Hej!

Jag har en 21 årig kille från Irak under mina vingar. Han kom i sept 2015 tillsammans med sin familj. Familjen åkte tillbaka i Jan -16 INNAN beslut fattades i deras ärende och "min" kille blev ensam kvar. Han har nu TUT för studier och är väl etablerad i Sverige med skola, jobb och bostad.

Nu har situationen i hemlandet förvärrats och hans mor och minderåriga lillasyster vågar inte vara kvar.

Jag är medveten om att Europa är "stängt" men hur ser deras möjligheter ut för en ny asylansökan i Sverige? Anhöriginvandring är ju inget alternativ för denna familjen.

OM vi hittar ett sätt att få hit dom, får dom då lov att söka asyl på nytt? Jag tänker eftersom dom inte hann få några beslut innan dom reste tillbaka.

Med vänlig hälsning,

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Allmän utgångspunkt

Din fråga som jag uppfattar den är vilken möjlighet till att söka och få asyl som en mor och lillasyster till en i Sverige uppehållsberättigad kille har. Det mer direkta svaret på din fråga redogörs för under "hindrar den tidigare asylansökan en ny ansökan". Därefter följer en allmän redogörelse av asylskäl som kan läsas vid intresse av djupare förståelse kring migrationsverkets bedömning av flyktingskäl eller grunder för alternativt skyddsbehov.

Hindrar den tidigare asylansökan en ny ansökan?

Angående denna del av frågan råder två potentiella inriktningar beroende på resultatet av deras ansökan. Den första situationen är om avslag/utvisning beslutats av migrationsverket och den andra är samtliga fall då något sådant beslut inte har meddelats. Eftersom jag inte vet omständigheterna närmare redogör jag kort för bägge dessa alternativ.

I den situation att avslag eller utvisning meddelats, oaktat var de ansökande befinner sig, råder att beslutet är giltigt under fyra år (12 kap. 22 § utlänningslagen (UtlL)). Under dessa fyra år råder som huvudregel att en ny asylansökan inte kan prövas. Undantagsvis kan en prövning dock ske om omständigheter åberopas som inte tidigare kunnat åberopas eller inte tidigare åberopats på grund av giltiga skäl (12 kap. 19 § första stycket 2p. UtlL). En förändringar av situationen i hemlandet är ett typexempel på vad som kan utgöra nya omständigheter som "inte kunnat åberopas". Omständigheterna är nya enbart om de inte har beaktats i något beslut (MIG 2008:6). Att minnas härvid är att fyra år från ett eventuellt sådant beslut med stor sannolikhet redan har eller snart kommer ha passerat.

Avseende den situationen att inget sådant avvisnings eller utvisningsbeslut har fattats föreligger inget hinder mot en ny asylansökan och en ny asylprövning (jfr återigen 12 kap. 22 § UtlL och för vidare läsning se begreppet "negativ rättskraft").

Möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd?

Fall 1 - Anhöriginvandring

Du nämner i frågan att anhöriginvandring inte är aktuellt. Detta är sannolikt korrekt eftersom killen i Sverige inte är har permanent uppehållstillstånd och därmed inte kan utgöra anknytningsperson i detta fall (se 5 kap. 3a § 2p. UtlL och MIG 2008:1). Undantagsvis kan uppehållstillstånd förutsatt synnerliga skäl, vilket i princip aldrig anses föreligga (se 5 kap. 3a § tredje stycket UtlL). Synnerliga skäl avser en situation som är ömmande och udda. Som udda har i praxis exempelvis ansetts då en kvinna hade hälsoproblem och var statslös palestinier som av Syrisk domstol hade dömts till utvisning till ett gränsläger mellan Syrien och Irak där omständigheterna var mycket svåra (MIG 2009:26). Härutöver krävs även särskild anknytning till Sverige, vilket inte skäligen kan anses råda i detta fall.

Fall 2- Asyl

Förutsatt att de tar sig till Sverige samt att övriga krav för asyl är uppfyllda råder rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 § första stycket UtlL). Observera att personerna inte kan beviljas uppehållstillstånd om de inte befinner sig i Sverige utan få hänvisas till anhöriginvandring eller dylika grunder såsom studier eller arbete. Den som söker asyl kan vara antingen flykting eller alternativt skyddsbehövande för vilket olika krav råder.

Fall 2.1 - Flykting (4 kap. 1 § UtlL):

För det första krävs för flyktingstatus att personen är en utlänning eller statslös som vistas utanför sitt land, vilket även följer av kravet på befinnande i Sverige.

För det andra ska personen känna välgrundad fruktan för förföljelse, med vilket avses allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter från antingen landets myndigheter eller enskilda, som kopplas till omfattad förföljelsegrund (UNHCR:s handbok p. 51; prop. 2009/10:31 s. 102). Förövare kan vara antingen staten eller enskilda men då det är staten är generellt sett möjligheterna till uppehållstillstånd bättre eftersom interna flyktalternativ då i regel anses saknas (4 kap. 1 § andra stycket UtlL). Med Välgrundad fruktan avses dels en subjektiv, dels en objektiv rekvisit. Det subjektivt rekvisit avser att fruktan ska vara faktiskt upplevd av personen i fråga (se 4 kap. 1 § första stycket UtlL). Tyngdvikt läggs vid subjektiv fruktan varvid fakta inte är nödvändig när utlänningens uttalanden fastslagits som tillräckligt trovärdiga (prop. 1996/97:25 s. 27; UNHCR:s handbok p. 3). Det objektiva rekvisitet avser att fruktan ska vara välgrundad utifrån faktiskt föreliggande omständigheter (se 4 kap. 1 § andra stycket UtlL). "Fruktan anses välgrundad om det med hänsyn till den asylsökandes personliga förhållanden och förhållandena i hemlandet finns anledning att anta att sökanden kan komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Det är således en framåtsyftande riskbedömning som ska göras." (prop. 2009/10:31 s. 101).

För det tredje ska fruktad förföljelse grundas i en erkänd förföljelsegrund. Dessa är ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Med det sistnämnda avses viss identifierbar grupp av personer som, annat än förföljelserisken, har ett gemensamt kännetecken eller av övriga samhällsmedborgare uppfattas som en särskild grupp. Tillhörighet ska vara sådan att den antingen inte kan ändras eller av identitets- eller samvetsskäl inte får avsväras. Varken gruppens storlek eller huruvida samtliga gruppmedlemmar undergår förföljelserisk är relevant. Exempel är personer med liknande bakgrund, vanor eller social status. (prop. 2005/06:6 s. 24f.)

För det fjärde ska det inte finnas några interna flyktalternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att internflykt är möjligt och ska identifiera det eller de områden som kan utgöra internflyktsalternativ inom vederbörandes hemland (jfr MIG 2008:20, MIG 2009:4 och MIG 2010:10). Angående vissa länder är internflykt uteslutet, så är inte fallet med Irak. För närvarande gör migrationsverket bedömningen att potentiellt tillräckligt säkra områden finns och anger att det är "de två kurdiska provinserna Erbil och Suleymaniya samt städerna Bagdad, Basra och Najaf som kan vara relevanta och rimliga alternativ". (https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2018/2018-01-19-Nytt-stallningstagande-om-Irak.html)

Fall 2.2 - Alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 § UtlL)

Alternativt skyddsbehov kan råda i två olika fall. För det första om det finns grundad anledning att anta att personen löper risk att i hemlandet straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För det andra om det råder grundad anledning att anta att civilperson löper allvarlig samt personlig risk att skadas i en väpnad konflikt. Jag kommer inte gå in närmre på dessa krav i detta svar utan hänvisar till Migrationsverkets rätts- och informationssystem "Lifos" (se följande länk https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40665).

Sammanfattning

Jag bedömer det som sannolikt att en ny asylansökan kan inlämnas och bli bedömd av migrationsverket förutsatt att ifrågavarande personer befinner sig i Sverige. Läget i Irak är oroligt men det finns ingen garanti för att uppehållstillstånd beviljas. Använd gärna Lifos för att utröna hur de faktiska omständigheterna i Irak förhåller sig till de krav för uppehållstillstånd som jag har redogjort för ovan.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vänlig hälsning,

Joar LindénRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Offentlig rätt och Migrationsrätt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000