Kan arbetsgivaren kräva att jag ska prata svenska i lunchrummet?
Hej
Jag jobbar på en statlig myndighet där det finns många anställda med utländsk bakgrund. Jag har kollegor som pratar samma modersmål som jag. Det händer att vi pratar vår modersmål när vi sitter i lunchrummet bland andra kollegor. Nu har det hänt att en kollega har klagat till chefen att vi pratar ett annat språk på jobbet. Jag blev inkallad till chefen och blev informerad om att det är förbjudet att prata ett annat språk än svenska på arbetsplatsen även på lunchen.
Min fråga är om det stämmer? Kan min arbetsgivare förbjuda oss att prata ett annat språk i detta fall modersmål på jobbet?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I den här frågan så aktualiseras diskrimineringslagen (DL). Det finns några begrepp som det kan vara bra att man känner till innan vi går in mer på din fråga.
Ibland pratar man om indirekt diskriminering, vilket är när någon missgynnas genom att en regel används som framstår som neutral men som kan missgynna personer med exempelvis en viss etnisk tillhörighet (1 kap 4 § andra punkten DL). Om det finns ett berättigat syfte kan man göra ett undantag från regel. Det kräver dock att de medel som används ska vara lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (1 kap 4 § fjärde punkten DL).
Förbud mot diskriminering innebär att det är förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera sina arbetstagare (2 kap. 1 § första punkten DL).
I ditt fall gäller det en regel som säger att man inte får tala något annat språk än svenska i lunchrummet. Regeln i sig kan nog ses som neutral eftersom den gäller alla på arbetsplatsen. Däremot kan man nog säga att människor som med en annan etnisk tillhörighet drabbas mer negativt av regeln. Vilket innebär att regeln utgör indirekt diskriminering vilket inte är tillåtet. Finns det däremot ett berättigat syfte för regeln så kan det innebära att man gör ett undantag från förbudet.
Vad som är ett berättigat syfte kan variera och bestäms utifrån de förutsättningar som finns i det aktuella fallet. Jag vågar därför inte uttala mig om vad som specifikt gäller i ditt fall. Men vi kan kika på ett tidigare liknande fall från diskrimineringsombudsmannen (DO) som avgjordes 2016.
I DO fallet från 2016 hade anställda i ett kök i Göteborgs stad blivit tillsagda av en ansvarig att de inte skulle prata sitt modersmål på arbetsplatsen. Göteborgs stad uppgav att det inte var förbjudet att prata sitt modersmål på arbetsplatsen i kommunen, utan att det istället är en allmän policy om att medarbetarna uppmuntras att använda svenska för allas trevnad och för en inkluderande miljö för alla. En annan anledning var också att det inte skulle uppstå missuppfattningar mellan medarbetare och chefer.
DO ansåg att man inte förbjudit sina medarbetare att prata sitt modersmål, utan att man istället uppmuntrat och uppmanat medarbetare att prata svenska. Kommunens policy ansågs vara neutral, men att den "särskilt kan missgynna personer med viss etnisk tillhörighet som inte har svenska som modersmål". DO ansåg att ett berättigat syfte fanns eftersom policyn skulle främja en god och inkluderande arbetsmiljö. Att policyn kunde leda till trakasserier mot personer med viss etnisk tillhörighet om policyn upprätthålls på ett sätt som medarbetare upplever som kränkande.
Om du upplever att din arbetsplats förbjudit att ni pratar modersmål och att det handlar om mer än att bara "uppmuntra" till svenska, kan du ha blivit utsatt för indirekt diskriminering (1 kap. 4 § andra punkten DL) och att din arbetsgivare bryter mot förbudet mot diskriminering (2 kap. 1 § första punkten DL) och förbudet mot trakasserier (1 kap. 4 § fjärde punkten DL)
Du kan vända dig till exempelvis en ideell antidiskrimineringsbyrå nära dig för hjälp att gå vidare med situationen.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!
Med vänlig hälsning
