Jag har anträffats med 1 gram marijuana i min besittning. Vad kommer hända nu?

Question

ostraffad 19åring ringa narkotikabrott
Hej, två civilpoliser kom fram till mig och några andra när vi rökte på utanför ett rave. Jag blev drabbad värst då jag hade det i mitt knä och blev då förhörd på plats för misstanke om innehav. Jag hade sett ett cigg-paket på marken i skogen påväg dit och hade plockat upp det för att se om det var tomt. I paketet hittade jag istället ca 1g gräs (tror jag) och en liten pipa, eftersom paketet var lerigt så tog jag ut grejerna och la ner i min väska istället, påsen med grammet la jag även ner i en gammal burk receptbelagd medicin med mitt namn på där jag brukar förvara enstaka huvudvärkstabletter etc. Nu har förundersökningen genomförts och jag förstår ingenting av vad som försiggår. Jag kommer inte ha råd med någon slags advokat och har inte heller vågat prata med någon som kanske skulle förstå. Jag vill gärna bara få lite insyn i vad som kommer hända, vad jag ska göra eller vad det kan ha för påföljder?

Answer 1

Hej! 

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

Jag tolkar din fråga som att ett par civilpoliser har anträffat dig med ungefär 1 gram marijuana, att förundersökningen nu är genomförd och att du därför undrar vad som kommer hända härnäst. 

För att besvara din fråga kommer jag nedan att tillämpa dels narkotikastrafflagen (NSL), dels rättegångsbalken (RB). 

Narkotikabrott

Den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika, ska – om gärningen sker uppsåtligen – dömas för narkotikabrott till fängelse i högst 3 år (1 § första stycket sjätte punkten NSL). Om brottet är att anse som ringa, ska dömas för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst 6 månader i stället (2 § NSL). 

Marijuana är narkotika (jämför 8 § NSL). Eftersom det i ditt fall är fråga om innehav av uppskattningsvis 1 gram marijuana, torde ansvar dock komma i fråga för ringa narkotikabrott och alltså inte för narkotikabrott av normalgraden. Även den omständighet att du inte har straffats tidigare talar för rubriceringen “ringa narkotikabrott”. Påföljden kommer också därför med stor sannolikhet att bestämmas till dagsböter. Observera att det emellertid är upp till rätten att avgöra vilken påföljd som ska utdömas i ditt fall. 

När förundersökningen är klar har åklagaren att ta ställning till om åtal ska väckas

Av din fråga framgår att förundersökningen är genomförd. En förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § första stycket RB). I ditt fall är det som ovan konstaterat fråga om antingen narkotikabrott av normalgraden eller ringa narkotikabrott. Under förundersökningen utreds vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för åtal mot honom eller henne. Det innebär att när förundersökningen är klar, ska åklagaren ta ställning till om det insamlade materialet räcker för att lämna in ett åtal till berörd tingsrätt eller inte (23 kap. 2 § RB). Åklagaren ska objektivt sett kunna förvänta sig en fällande dom. 

Åtal får inte beslutas förrän den misstänkte har slutdelgivits

Något åtal får dock inte beslutas, förrän den misstänkte har underrättats om att förundersökningen är slutförd. Den misstänkte har därvid även rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen och kan dessutom begära att den (förundersökningen) ska kompletteras (23 kap. 18 a § första stycket RB). 

Rättegång, strafföreläggande och den misstänktes försvar

Om den misstänkte inte lämnar några synpunkter vid slutdelgivningen, torde åklagaren kunna fatta ett åtalsbeslut mer eller mindre direkt. I stället för att väcka åtal kan åklagaren emellertid utfärda ett strafföreläggande enligt bestämmelserna i 48 kap. RB. Detta kan du läsa mer om här. 

Om åklagaren inte utfärdar ett strafföreläggande, utan väcker åtal, blir det rättegång. Den misstänkte är då skyldig att infinna sig personligen vid huvudförhandlingen (21 kap. 2 § första stycket RB). 

Under huvudförhandlingen äger den misstänkte föra sin talan själv (21 kap. 1 § RB). Enligt 21 kap. 3 § 1 st. RB har den misstänkte också en ovillkorad rätt att anlita en försvarare som biträde. Rätten kan således inte bestämma att den tilltalade inte ska få ha en försvarare vid sin sida under till exempel en huvudförhandling. Med “försvarare” avses i detta sammanhang det som i vardagligt tal brukar kallas för försvarsadvokat. Denna försvarare kan antingen utses av den misstänkte själv eller förordnas av rätten (21 kap. 3 § 2 st. och 21 kap. 4 § rättegångsbalken). I det förra fallet betecknas försvararen som privat medan han eller hon i det senare fallet betecknas som offentlig. Om du vill läsa mer om den misstänktes rätt till försvarare, kan du göra det här. 

Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare!

Vi på Lawline kan också hjälpa dig vidare! Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag därför att du bokar tid hos en av våra jurister.

Du kan enkelt boka en tid här.

Hoppas att mitt svar är till hjälp och tveka inte att höra av dig igen om du har några fler frågor!

Vänligen,