FrågaFAMILJERÄTTUnderhåll20/01/2014

Internationella rättsförhållanden: underhållsbidrag enligt amerikansk rätt eller erkännande av amerikansk dom i Sverige

En svensk medborgare flyttar till Amerika och gifter sig med en amerikansk medborgare och får barn. De flyttar sedan till Sverige tillsammans och amerikanen får svensk medborgarskap. Föräldrarna vill emellertid skiljas efter x antal år i Sverige. De har delad vårdnad om barnet men barnet bor hos en av föräldrarna. Hen säger då att hen kan få underhållsbidrag från både Amerika och Sverige. Är det så?

Lawline svarar

Hej Selina!

Tack för din fråga.

Frågan gäller alltså underhållsbidrag för ett barn som numera bor i Sverige, men som föddes i Amerika (och alltså är amerikansk medborgare?). Barnet bor i Sverige hos en av de två skilda föräldrarna, men står under bägge föräldrarnas vårdnad. Föräldrarna är numera svenska medborgare och, antar jag, har också hemvist i Sverige.

Underhållsbidrag är pengar som betalas av den förälder som barnet inte bor med, till den förälder varmed barnet är boende (den s.k. boföräldern). Storleken på underhållsbidraget kan antingen föräldrarna själva komma överens om genom muntligt eller (företrädesvis) skriftligt avtal, eller fastställas av domstol i de fall föräldrarna inte själva kan träffa en uppgörelse (7 kap. 2 § 2 st. Föräldrabalken, FB, se: https://lagen.nu/1949:381). Enligt 7 kap. 1 § FB skall underhållet uppskattas till ett belopp som kan anses skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.

Jag antar att den påstådda rätten till ”underhållsbidrag från Amerika” grundas på den omständigheten att barnet vid födseln erhöll amerikanskt medborgarskap (p.g.a. att pappan vid födseln alltjämt hade amerikanskt medborgarskap samt antingen barnet föddes i Amerika eller pappan var gift med barnets mor - kriterier som gäller enligt den svenska Medborgarskapslagens 1 § 1 st. 2-3 p. och som jag antar har sin motsvarighet i amerikansk rätt, även om jag tyvärr inte kan uttala mig om vad som gäller i varje delstat. Angående Medborgarskapslagen, se: https://lagen.nu/2001:82). Den korresponderande underhållsskyldigheten antar jag grundas i att den underhållsskyldige likaledes var amerikansk medborgare då barnet föddes (vilket det kan tänkas att hen fortfarande är, det är ju möjligt att hen idag har dubbla medborgarskap).

Till att börja med: barnets föräldrar är fria att avtala sinsemellan om att underhållsbidrag skall utges till ett visst belopp. Detta kan täcka barnets behov enligt såväl de svenska som amerikanska ”standarder” som uppställs i respektive lands rättsordningar (För svenskt vidkommande gör t.ex. Konsumentverket beräkningar av skäliga levnadskostnader, vilka ger en fingervisning om vilka belopp som typiskt sett behöver utges för att täcka ett barns behov). 

Frågan är emellertid formulerad på ett sätt som får mig att anta att föräldrarna inte kunnat nå någon uppgörelse om underhållets storlek, och alltså att det är nära förestående att anlita domstols hjälp. Jag förstår det som att fallet handlar om en av två tänkbara situationer:

1)  Antingen har frågan sin bakgrund i den situationen, att underhållsbidrag enligt amerikansk lag kan fastställas med hänsyn till fler faktorer än de som enligt svensk rättsordning är avgörande för underhållsbidragets storlek. Underhållsbidraget kunde alltså tänkas komma att uppgå till ett högre belopp om en svensk domstol hade haft att tillämpa amerikansk och inte svensk rätt. Kanske anses en underhållsskyldig i USA böra utge ett belopp som ska täcka inte bara ett barns nuvarande utan även framtida behov; kanske anses underhållsbidraget böra täcka framtida (väsentligt högre än svenska) utbildningskostnader? I det läget skulle alltså underhållsskyldigheten enligt amerikansk rätt och amerikanska förhållanden vara mer vidsträckt och beloppsmässigt större än motsvarigheten i svensk rätt.

Om de faktiska förhållandena är sådana blir det nödvändigt för mig att utreda om underhållsskyldigheten kunde komma att fastställas enligt amerikansk rätt (och de amerikanska levnadskostnadsnormer som på samma sätt som Konkurrensverkets kostnadsberäkningar ger lagtexten ett konkret innehåll). Vad som exakt, materiellträttsligt sett, gäller enligt amerikansk rätt ifråga om underhållsskyldighetens omfattning, kan jag tyvärr svårligen uttala mig om. Jag kan endast fokusera på de regler som bestämmer vilken av flera tänkbara nationella rättsordningar som en svensk domstol kunde komma att tillämpa vid händelse av en s.k. ”lagkonflikt” (conflict of laws). Om efter en sådan utredning jag skulle finna att amerikansk rätt kan tillämpas, hade det alltså kunnat bli fråga om att s.a.s. ”få underhållsbidrag från Amerika.”

2)  Alternativt skulle det kunna förhålla sig så att t.ex. underhållsskyldigheten redan fastställts i Amerika, i avtal eller genom dom, i enlighet med amerikansk rätt. Genom en sådan dom eller avtal kanske den underhållsskyldige hade förpliktats att utge underhållsbidrag till ett (väsentligen) högre belopp än som, vid tillämpning av svensk rätt, hade ansetts behövligt för att tillgodose ”barnets behov” i Sverige. I ett sådant fall blir det nödvändigt att utreda om en dylik dom eller ett dylikt avtal är giltigt i Sverige, d.v.s. om det har s.k. rättsverkningar i landet. Rättslig verkan har t.ex. en i utlandet meddelad dom om den bedöms hindra en svensk domstol att avgöra samma sak på nytt i ett inhemskt mål (s.k. res judicata eller negativ rättskraft hos domen), eller då den kan läggas till grund för verkställighet genom utmätning, se 3 kap. 19 § Utsökningsbalken, UB, se: https://lagen.nu/1981:774.

Dessa alternativa situationer som jag tänker mig att det kunde vara fråga om här skall behandlas i tur och ordning nedan:

1.  Enligt svensk rätt tillfaller underhållsbidrag, som nämnts, föräldern för barnets räkning; denna rättighet gäller alla barn boende hos föräldrar i Sverige. Amerikansk rätt kan emellertid mycket väl tänkas vara färgad av den s.k. nationalitetsprincipen, enligt vilken rätten till, respektive skyldigheten att utge, visst underhållsbidrag s.a.s. skulle ha ”följt med” föräldern och barnet i egenskap av amerikanska medborgare till Sverige. Oaktat att såväl mannen som barnet idag har bosättning i Sverige, kanske har jobb respektive går i skola i landet, skulle alltså rätten att erhålla ”amerikanskt underhållsbidrag” enligt amerikansk rätt vara intakt i kraft av deras bägge amerikanska medborgarskap. Med andra ord: om amerikansk rätt föreskriver underhållsskyldighet för en medborgare gentemot ett barn som likaledes har amerikanskt medborgarskap, oavsett var den förpliktade föräldern och barnet tagit hemvist, kan amerikansk rätt alltjämt vara tillämplig på de amerikanska medborgarna i Sverige – och kan det alltså bli fråga om att s.a.s. ”uppbära underhållsbidrag från Amerika.”

I annat fall – om amerikansk rätt, liksom svensk, istället skulle fästa vikt vid hemvistet och inte nationaliteten (medborgarskapet) och alltså inte vara tillämplig på amerikanska medborgare oaktat att dessa bosatt sig utom USA – hade det rört sig om ett rent svenskt internt rättsförhållande som otvetydigt skulle ha hanterats enligt svensk rätt. Såväl barnet som dess föräldrar har ju Sverige som hem- och hemvistland – med följden att på amerikansk rätt grundade rättigheter och skyldigheter inte skulle vara aktuella.

Jag föreställer mig alltså det scenariot att å ena sidan barnet eller boföräldern (å barnets vägnar) inför svensk domstol gör gällande en rätt till högre underhåll än vad svensk rätt medger (dvs. anför att underhållet ska fastställas enligt amerikansk rätt och behöver täcka sådana utgiftsposter som det kanske är främmande för svensk rätt att underhållet ska användas till), men å andra sidan att umgängesföräldern inte menar sig vara skyldig att utge mer än vad svensk rätt föreskriver. I det läget måste domstolen till att börja med fastställa vilket lands lag som den ska tillämpa på frågan om underhållsbidragets storlek. I det läget talar man om internationella ”lagkonflikter”, och för att lösa en sådan lagkonflikt måste man konsultera den internationella process- och privaträttens regler. I svensk internationell privat- och processrättslig rättspraxis angående underhåll till barn finns en klar tendens att ge företräde åt lagen i den stat där barnet har hemvist. Som en fast etablerad regel gäller sålunda att svensk lag skall tillämpas när barnet har hemvist inom landet (http://svjt.se/svjt/1993/623). I fall av en lagkonflikt hade alltså svensk domstol avgjort lagvalsfrågan till förmån för svensk rätt – och i det läget skulle det inte vara möjligt att uppbära underhållsbidrag ”från Amerika.”

2.  När det sedan kommer till frågan om en amerikansk dom eller ett avtal ingånget i USA erkänns här i landet, utgörs tillämplig internationellt privat- och processrättslig lagstiftning av 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m. (Konvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar, vilken ingicks den 23 november 2007). Konventionen reglerar särskilt frågor om erkännande och verkställighet i en ”fördragsslutande stat” av ”avgöranden” om underhåll vilka meddelats inom en annan ”fördragsslutande stat.”

Sverige är fördragsslutande stat till Konventionen och alltså bunden av densamma i och med EU:s (utom Danmark) tillträde genom Rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (Underhållsförordningen, vilken trädde i kraft den 30 januari 2009).

USA har emellertid endast signerat (som första stat) men ej ratificerat konventionen och utgör således inte en ”fördragsslutande stat” i konventionens mening; 2007 års konventions bestämmelser skall alltså inte tillämpas i förbindelserna mellan Sverige och USA (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

Sverige har emellertid också tillträtt Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet (1973 års Haagkonvention). För det fallet att någon av de andra stater som var fördragsslutande i förhållande till 1973 års Konvention inte tillträtt Haagkonventionen av 2007 blir alltså bestämmelserna i den förra konventionen tillämpliga även fortsättningsvis.

USA i egenskap av federal stat har emellertid inte heller anslutit sig till denna; olika delstater har dock utbytt s.k. reciprocitetsförklaringar med Sverige (om dessa förklaringar se Regeringens proposition 1987/88:106 under avsnitt 4 ”Reciprocitetsarrangemangen”, här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-198788106-proposition-D_GB03106/?text=true). Med reciprocitet menas ömsesidighet och med en sådan förklaring avser alltså de berörda staterna att ömsesidigt ”hjälpa varandra” i frågor om underhållsbidrag. Reciprocitetsarrangemangen likställs, för svenskt vidkommande, med anslutningar till 1973 års Haagkonvention. Detta medför att den svenska lagen (1976:108), varmed 1973 års Haagkonvention införlivades i svensk rätt, om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet (med anslutande förordning 1977:743) skall tillämpas i förhållande till Förenta staterna (ej Alabama, District of Columbia och Mississippi, se: http://www.ud.se/content/1/c6/15/13/63/ce0d4277.pdf, s. 125, http://svjt.se/svjt/1993/616 samt ovan nämnda Regeringens proposition 1987/88:106 under avsnitt 2 ”allmänna utgångspunkter”)

Under förutsättning att 1976 års lag (se här: https://lagen.nu/1976:108) är tillämplig - på frågan om en amerikansk dom avseende underhållsskyldighet kommer att erkännas här i Sverige - blir alltså svaret att en amerikansk dom kan tillerkännas rättsverkan här i landet (se 2 §). Om sådan rättsverkan föreligger kan den amerikanska domen t.ex. hindra svensk domstol att avgöra samma sak på nytt i ett inhemskt mål (s.k. res judicata), eller läggas till grund för verkställighet genom utmätning, se 3 kap. 19 § UB. Enligt 4 § kan dock erkännande av utländsk dom vägras om inhemsk dom i samma sak redan meddelats. Har svensk domstol redan fastställt den med barnet icke boende förälderns underhållsskyldighet föreligger alltså hinder mot att erkänna en utländsk dom som avgör samma fråga.

För att konkretisera allt skulle jag vilja tipsa om rättsfallet NJA 1992 s. 592, där en svensk domstol hade förpliktat en man att utge underhållsbidrag till sina barn. Barnen hade därefter inför tysk domstol yrkat jämkning av underhållsbidragen på grund av ändrade förhållanden. Den tyska domstolen ålade mannen att betala underhållsbidrag med högre belopp. Denna tyska dom ansågs vara verkställbar i Sverige enligt lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Jag menar att fallen liknar varandra såtillvida att jag har förstått frågan på så sätt att det även nu, i ert fall, kan uppkomma fråga inför svensk domstol om att erkänna ett avgörande enligt amerikansk rätt om underhållsskyldighet till ett högre belopp än vad svensk rätt medger.

Sammanfattningsvis: jag har baserat mitt svar på antaganden om vilka faktiska förhållanden som varit aktuella, eftersom det inte framgått av frågan. Har jag antagit fel kan kommentarsfältet här nedan användas för att klargöra vissa saker för mig, och så kan jag sedan revidera mitt svar utifrån de nya förutsättningarna.

Utgångspunkten för det ifrågavarande rättsförhållandet är att svensk rätt ska tillämpas på frågan om underhållsskyldighetens omfattning (givet att det går så långt att domstol måste befatta sig med frågan och föräldrarna inte på egen hand förmår komma överens om vilket belopp som kan vara lämpligt som underhåll). Skulle underhållsfrågan behöva avgöras av svensk domstol kan det emellertid tänkas att antingen amerikansk rätt anses böra tillämpas eller ett redan meddelat amerikanskt avgörande om underhåll anses böra erkännas. I de fallen skulle det alltså, ja, vara möjligt att s.a.s. uppbära underhållsbidrag ”från Amerika” (alltså uppbära underhåll som direkt eller indirekt meddelats med stöd av amerikansk lag). Som ovan visats är det, såvitt jag kan se det, dock endast sannolikt att ”underhållsbidrag från Amerika” (indirekt) skulle vara aktuellt om sådant hade fastställts i en amerikansk dom som kom att erkännas i Sverige.

Regeringens proposition 2011/12:110 i anledning av 2007 års Haagkonvention:

http://www.regeringen.se/sb/d/15227/a/188719

Angående USA och Konventioner utarbetade inom ramen för samarbetet i Haagkonferensen: https://www.fas.org/sgp/crs/row/R43109.pdf

Försäkringskassans interna vägledning i fråga om underhåll i internationella situationer: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b5f42a1f-d9d8-4e0d-afa2-61ebdfcf2847/vagledning-2006-01.pdf?MOD=AJPERES

Domstolsverkets generella information om underhåll till barn:  http://www.domstol.se/Familj/Foraldrar-och-barn/Underhallsbidrag/

Mer om erkännande och verkställighet av utländska domar och avgöranden om underhåll, se: http://svjt.se/svjt/1993/623 under avsnitt 5 ”Erkännande- och verkställighetsfrågor.”


Jag hoppas att det ovan skrivna har varit dig till hjälp! 

Vänligen

Märta AhlénRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”