Inteckning i fastighet, betydelsen av när bodelningsavtal upprättades och anmälan till Skatteverket om bodelning under äktenskapet gjordes

2015-02-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA
År 1995 skilde vi oss. Bodelningsavtal upprättades 95.08.14 och vi ansöker om skilsmässa. Dom från Tingsrätten är daterad 1995-08-25. Jag tilldelas del i fastigheten som samägs med mina barn från ett tidigare äktenskap, Vi bygger ut fastigheten i omgångar med lån från bank. Senast 2013 en om/tillbyggnad som fastighetsinskrivningsnämnden först hade synpunkter på, men efter vi presenterat ovan nämnda bodelningsavtal var det inga problem. Nu i år tas ytterligare lån med fastigheten som säkerhet. Nu godtar inte inskrivningsnämnden bodelningsavtalet med motiveringen att avtalet skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad. De menar att först ska ansökan göras för att därefter upprätta bodelningsavtalet. Min fråga; är detta rätt? Vilket lagrum åberopas? Jag trodde att tillsammans med ansökan om skilsmässa ska bodelningsavtal bifogas. Det går ju inte om deras uppfattning är riktig. Jag hoppas ni kan räta ut mina frågetecken. Med tack på förhand.
SVAR

Hej och tack för att du vänt har dig till Lawline med din fråga!

Till att börja med: jag har märk under tiden jag har jobbat med den här uppgiften att frågan är lite för sparsamt formulerad för att jag ska kunna ge ett säkert svar. Det blir en del spekulationer nedan, vilka hade kunnat minimeras om det bara hade stått klart bl.a. vilken typ av bodelning som genomförts, t.ex. om den anmälts till Skatteverket först (vilket måste göras vid bodelning under äktenskapet, men aldrig ska ske om bodelning görs i samband med makars skilsmässa) vilket hade bekräftat att bodelning skett under äktenskapet. Nu redogör jag istället för bodelning i generella termer nedan; dock mest för att införa någon form av buffert eftersom jag inte är helt säker på hur omständigheterna "bodelningsavtal upprättades 1995-08-14 och vi ansökte om skilsmässa. Dom från Tingsrätten är daterad 1995-08-25" ska tolkas. Det ska sägas att det är viktigt att skilja på bodelningen och bodelningshandlingen; bodelningen består av flera steg emedan bodelningsavtalet är det avtal varigenom bodelningen avslutas och som bevisar att makarna är överens om hur bodelningen gjorts, dvs. hur makarnas tillgångar har fördelats. Vem som helst kan alltid registrera denna bodelningshandling hos skatteverket, oavsett i vilket sammanhang bodelning genomförs, alltså oavsett under äktenskap eller i samband med skilsmässa (se här). Eftersom bodelningshandling har upprättats leder det mig till den omedelbara slutsatsen att bodelning också har förrättats – under äktenskapet, precis innan ansökan om skilsmässa. Någonting i det korta tidsspannet och möjligheten för makar att begära att bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas "genast", dvs. redan när talan om äktenskapsskillnad väcks, leder mig dock till att vara mer övergripande, om inte annat i pedagogiskt syfte.

Jag ska börja med att redogöra lite allmänt för hur bodelningsreglerna ser ut idag och när bodelning enligt gällande rätt "ska" ske.

9 kap. 1 § (9:1) Äktenskapsbalken (ÄktB) innehåller den grundläggande bestämmelsen om när bodelning ska förättas. Paragrafens första mening föreskriver att makars egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning när ett äktenskap upplöses. Enligt ÄktB 1:5 är ett äktenskap upplöst vid den ene makens död eller skilsmässa. I fallet skilsmässa är det i sin tur när domen på äktenskapsskillnad vinner laga kraft som äktenskapet i rättslig mening anses upplöst (ÄktB 5:6). Därav följer att bodelning som utgångspunkt ska ske när domen på skilsmässa är lagakraftvunnen.

Det finns emellertid en möjlighet för makarna gemensamt, eller enskilt, att begära att bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas "genast." ÄktB 9:4 andra meningen medger, om någon av makarna 1) begär bodelning 2) när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, att bodelning förrättas omedelbart. En sådan begäran kan framställas redan när talan om äktenskapsskillnad väcks, dvs. när ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten – så fort mål om skillnad anses "pågå" (angående formuleringen "mål om äktenskapsskillnad pågår", se ÄktB 9:12). Är makarna överens om äktenskapsskillnad och bodelning kan bodelningsförfarandet således komma i gång redan samtidigt med att gemensam ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten (Regeringens proposition om Äktenskapsbalk m.m., 1986/87:1 s. 147).

Är makarna ense (överens om såväl att bodelning överhuvudtaget ska ske som hur egendomen skall fördelas) får de dessutom efter skriftlig anmälan om bodelning till Skatteverket (som måste registrera anmälan för att denna ska bli giltig enligt ÄktB 16 kap.) förrätta bodelning även under äktenskapet, utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Verkan av en med stöd av andra stycket förrättad bodelning blir den att det genom bodelningen blir klarlagt vad vardera maken i fortsättningen äger. Den egendom som en make tilläggs genom en sådan bodelning blir vidare inte enskild. Den utgör i stället alltjämt giftorättsgods, med följden att den kan komma att ingå i en senare bodelning mellan makarna, t.ex. vid äktenskapets senare upplösning. Vill makarna utesluta all giftorättsgemenskap i samband med bodelningsuppgörelsen, får de samtidigt upprätta ett äktenskapsförord om detta. Inget sägs om att bodelningsavtalet som upprättades 1995-08-14 (i nära anslutning till att ni ansökte om och också fick en dom på skilsmässan) har registrerats i behörig ordning efter anmälan till Skatteverket enligt 9:1 st. 2 och 16 kap. ÄktB.

Nu kort om lagfartsansökan, genom vilken nya ägarförhållanden till en fastighet registreras, t.ex. vid fastighetsköp, arv, bodelning etc. Inskrivning av lån i fastigheten, inteckning, varom fråga är här, görs av fastighetsägaren.En ansökan om lagfart kan beviljas på en bodelningshandling som upprättats såväl under pågående äktenskap som med anledning av äktenskapsskillnad. I det förra fallet, bodelning under äktenskap, ska anmälan om bodelning ha lämnats in till Skatteverket för registrering innan bodelningshandlingen upprättas för att lagfart ska beviljas med bodelningshandlingen som grund. En kopia av till Skatteverket ingiven anmälan om bodelning (med Skatteverkets ankomststämpel) bör nämligen bifogas lagfartsansökan (mer här). Här frågar jag mig: har så skett? Har anmälan om bodelning gjorts i behörig ordning (se här) innan bodelningsavtalet upprättades 1995-08-14?

I det fallet att bodelning sker med anledning av äktenskapsskillnad ska bodelningshandlingen i original och en bestyrkt kopia bifogas lagfartsansökan (här).

Det avgörande är alltså vilken verklighet som döljer sig bakom formuleringen "bodelningsavtal upprättades 1995-08-14 och vi ansökte om skilsmässa." Anser Skatteverket och inskrivningsnämnden bodelning ha genomförts under äktenskapet? Har anmälan om bodelning i så fall lämnats in till Skatteverket för registrering innan bodelningshandlingen upprättades 1995-08-14? Om nej, har inte lagfart beviljats med bodelningshandlingen som grund? Med sin motivering att bodelningsavtalet "skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad", menar inskrivningsnämnden att bodelningsavtalet skrevs "innan mål om äktenskapsskillnad pågick" och alltså ska ses som bevis för bodelning under äktenskapet, "utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår", varför lagfart hade krävt anmälan om bodelning till Skatteverket före bodelningsavtalets upprättande? Det är meningslöst för mig att fortsätta spekulera i detta – lagfartsfrågan har ni utan tvivel själva svaret på.

Givet att fallet anses falla in under det tredje alternativet ovan – dvs. som bodelning under äktenskapet och inskrivningsnämnden "inte godtar" bodelningsavtalet daterat 1995-08-14 (med motiveringen att bodelningsavtalet skrevs före ansökan om äktenskapsskillnad) eftersom de håller det som en bekräftelse på bodelning under äktenskapet gäller dock, dessutom, följande. Den genom bodelning under äktenskapet uppdelade egendomen kommer alltjämt att anses utgöra giftorättsgods givet att "senare bodelning mellan makarna, t.ex. vid äktenskapets senare upplösning", som kunde gjort egendomen till enskild, inte kommit till stånd. Om så skulle din situation vara direkt lik den, om vilken rättsfallet NJA 2009 s.747 handlar. Omständigheterna i det målet (vilka jag inte ska redogöra för här) aktualiserade tillämpning av 7 kap. 5 § första stycket 1 ÄktB, som föreskriver att make inte utan den andra makens samtycke får låta inteckna fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. Klart är i detta fall att du "tilldela[t]s del i fastigheten som samägs med mina barn från ett tidigare äktenskap", m.a.o. att fastigheten inte längre utgör makarnas gemensamma bostad. Sådant samtycke krävs emellertid, enligt tredje stycket, också då den fasta egendomen inte utgör makarnas gemensamma bostad men är giftorättsgods. Detta får konsekvenser enligt 22 kap. 4 § första stycket 3 Jordabalken, enligt vilken ansökan om inteckning ska förklaras vilande, om sökanden 1) är gift samt 2) andra makens samtycke fordras enligt ÄktB:s bestämmelser och samtycke eller annan tillåtelse enligt ÄktB inte har getts. Bestämmelsen anses, trots ordalydelsen ("är gift"), tillämplig även när makarna inte längre är gifta, om fastigheten är giftorättsgods men bodelningen inte gjorts (NJA 1968 s. 169).

Mot bakgrund av det här resonemanget frågar jag mig alltså om inskrivningsnämnden helt enkelt efterlyser exmakens samtycke och i väntan därpå förklarat ärendet vilande. Jag råder er sammanfattningsvis alltså att kontakta nämnden och begära klarhet i hur de ser på omständigheterna kring bodelningsavtalets upprättande 1995-08-14 och ansökan om skilsmässan (tätt därefter). Vilket lagrum av de ovan nämnda har detta scenario aktualiserat, har de fattat sitt beslut med utgångspunkten att bodelning skett under äktenskapet (i motsats till "i samband med dess upplösning")? Krävs, så som jag redogjort för ovan, exmakens samtycke? Inskrivningsnämnden har när allt kommer omkring ju fattat ett beslut, varför det är enklast att vända sig dit för att få klart besked om vilken grunden för detta är.

Jag önskar er lycka till! Har du några följdfrågor eller önskar du att jag förtydligar något i mitt svar är du välkommen att kontakta mig!

Vänligen,

Märta Ahlén
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?