Huvudförhandling i tvistemål
Hej. Hur förbereder jag mig bäst inför tingsrätten. Jag företräder mig själv då jag inte hittar en advokat. Ska jag nämna lagar (paragrafer) som styrker mitt ärende? Kvitton, bevismaterial etc? Får jag lov att berätta vad som hänt (händelseförloppet) utan att bli avbruten?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I mitt svar utgår jag ifrån att det rör sig om ett dispositivt tvistemål vilket innebär att det är ett mål där förlikning om saken är tillåten. Förmögenhetsrättsliga mål utgör dispositiva tvistemål. Jag utgår också i mitt svar ifrån att du är kärande, den som har väckt talan mot en annan person. Regler om hur processen i ett mål går till återfinns i rättegångsbalken (RB).
Stämningsansökan
I lagen uppställs det krav på vad en stämningsansökan ska innehålla. Enligt 42 kap. 2 § RB ska en stämningsansökan innehålla:
-ett bestämt yrkande
-en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet
-uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis
-uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförts i övrigt.
Med yrkande avses en begäran om hur rätten ska döma i målet. Vidare motsvarar innehållet i ett yrkande rättsföljden i en rättsregel. Ett yrkande kan alltså innebära att en part begär att rätten ska döma målet i enighet med en rättslig bestämmelse. En omständighet som åberopas som grund för yrkandet motiverar yrkandet. Med bevis avses en omständighet som syftar till att utreda fakta i ett mål. Parterna lägger fram bevisning i syfte att domstolen ska få ett underlag av fakta vid bedömningen.
Huvudförhandlingens olika steg i dispositiva tvistemål
Enligt 43 kap. 7 § RB ska rätten inledningsvis kort redogöra för tvisteläget och vad som ska behandlas vid förhandlingen. Därefter ska käranden framställa sitt yrkande, dvs framställa sin önskan om hur domstolen skall formulera domslutet. Därefter ska svaranden ange om yrkandet medgivs eller bestrids. Vidare ska parterna enligt bestämmelsen "i var i sin ordning utveckla sin talan och yttra sig över vad motparten anfört". Vid den s.k sakframställningen ska alltså vardera parten utveckla de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet. Vanligtvis innehåller kärandens sakframställning ofta en redogörelse för tvistens förhistoria och bakgrunden till denna. Vid detta tillfälle har alltså en part möjlighet att redogöra för tvisten, dess bakgrund och uppkomst. Det är oftast lämpligt att de skriftliga bevisen som finns läggs fram redan under sakframställningen. Ett kvitto är ett exempel på sådan skriftlig bevisning som kan läggas fram redan vid sakframställningen.
Efter sakframställningen ska bevisningen läggas fram enligt 43 kap. 8 § RB. Viss skriftlig bevisning och vittnesförhör ska tas upp under denna del av huvudförhandlingen.
Slutligen ska parterna hålla slutanföranden (plädering) enligt 43 kap. 9 § RB. Pläderingen ska i princip ske i fritt muntligt föredrag där vardera parten får möjlighet att argumentera för varför domstolen ska döma till just den aktuella partens fördel. Under pläderingen får en part möjlighet att be domstolen att exempelvis fästa särskild vikt vid vad som framkommit vid viss bevisning som lagts fram under huvudförhandlingen.
Sammanfattningsvis har en part rätt att under sakframställningen redogöra för tvisten, dess bakgrund och uppkomst. Avseende hur man som part ska förbereda sig inför en huvudförhandling i domstolen ska understrykas att det är viktigt att parterna förbereder sig noggrant inför varje del av förhandlingen. Sådana förberedande åtgärder kan vara att exempelvis förbereda sin sakframställning och förbereda eventuella frågor till motpartens vittne under bevisupptagningen.
Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?
Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist
- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.
- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.
Vänligen,
