Hur ska min dotters avtal tolkas? Och hur gör vi för att komma ur det?
Hej. Min dotter betalade en anmälningsavgift till en utbildning 7/4-21 fick ett avtal som hon skulle skriva under där sida 2 innehåller information om utbildningen (längd, frånvaro mm) som hon skrev under och sidan 1 om resterande betalning som hon INTE skrev under då vi vid det personliga mötet fick vi information om att hon hade fram till 1/8 på sig att bestämma om hon ville delta och på avtalet stod det att fullbetalning skulle vara gjord senast 1/7 annars gick man miste om platsen (och även anmälningsavgiften), och att -skolan av eleven berättigad till ersättning för skada utöver anmälningsavgiften-Det står ingenstans om någon "uppsägningtid". Det står också att grundutbildningen kostar 28750kr och fortsättningsutbildningen 86175kr. Min dotter betalade inte avgiften 1/7 och sa skriftligt upp sin plats någon dag efter. Nu vill skolan ha full betalning av hela kursen dvs 114900kr. Jag vill mena att de inte har ett korrekt avtal som är påskrivit men är ändå villig att komma överens. Har erbjudit mig att betala grundkursen på 28725kr (då ska anmälningsavgiften naturligtvis räknas av) men de vill ha minst halva kursen betald. Jag menar på att de inte har ett korrekt avtal (ingen datum på uppsägning, ingen underskrift och inte samma information som vi fick muntligt). Hur ska jag gå till väga??
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Även praxis från Högsta domstolen (HD) kan behöva konsulteras. Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar varför den här skrivelsen kommer att bli något generell till sin karaktär.
I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Den här typen av avtal kan dock ingås formlöst (utan krav på skriftlighet), dvs. muntligt och konkludent. Det sistnämnda betyder underförstått eller genom parternas ageranden. Men eftersom jag inte har tillgång till avtalet och jämte detta vet alldeles för lite blir det svårt att försöka bedöma vad som gäller här. Men som svar på din faktiska fråga om hur du ska gå tillväga kan kort sägas att din dotter 1. Ska bestrida motpartens ersättningsanspråk, 2. Om möjligt göra upp på frivillig väg genom att påkalla en förlikningsförhandling och 3. Hänskjuta frågan till domstol om så krävs. Men för att kunna ta ställning till allt detta måste du (ni) få en förhandsbedömning, vilken jag som sagt menar är enklast att ta över telefon när jag har fått mer information.
Avtalstolkning generellt, vad gäller?
Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.
Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare avtalet vilken samtliga kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den så kallad oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.
Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se även NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Den förevarande situationen, vad gäller?
Din ärendebeskrivning väcker vissa betänkligheter, eller rättare sagt väcker din dotters avtal vissa betänkligheter. Med andra ord verkar det vara något svårtolkat. I synnerhet mot bakgrund av det muntliga löfte som gavs under ert personliga möte. Frågan är också om din dotters påskrift objektivt sett kan betraktas som en accept av hela avtalet med tanke på den redan erlagda anmälningsavgiften eller om påskriften endast utgjorde ett samtycke till just betalning av anmälningsavgiften och ingenting annat.
Enligt uppgift skulle den resterande kursavgiften vara betald senast den 1 juli. Annars skulle din dotter gå miste om utbildningsplatsen samt anmälningsavgiften. Så långt framstår avtalet som någorlunda begripligt. Men formuleringen "skolan av eleven berättigad till ersättning för skada utöver anmälningsavgiften" är ganska tillintetsägande och behöver behandlas närmare under vårt kommande telefonsamtal. För här åberopas ett skadestånd. Men skadeståndsskyldighet förutsätter, förutom en konstaterbar skada, att skadevållaren (i det här fallet din dotter) har agerat uppsåtligt (avsiktligt) eller vårdslöst (oaktsamt) och att det föreligger adekvat kausalitet, dvs. ett påräkneligt/förutsägbart orsakssamband. För att skolan överhuvudtaget ska vara berättigad till ersättning på den grunden, alltså med stöd av den aktuella klausulen, måste skolan först kunna visa att den har lidit skada. Om så är fallet är jag okunnig om, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på detta.
När det sedan gäller det muntliga löftet om den 1 augusti som sista svarsdag kan följande anföras. Min uppfattning är detta möjligen kan ses en justering av det befintliga avtalsinnehållet, vilket din dotter i så fall hade anledning att ta fasta på varför hennes skriftliga "uppsägning" också bör kunna godtas. Men det går även att argumentera för att det som sades muntlig under mötet ska ses som ett nytt anbud, jfr 1 § AvtL. Nästa fråga blir då om din dotter uttryckligen accepterade detta. Muntliga anbud måste nämligen antas direkt, annars förfaller anbudet, vilket betyder att anbudsgivaren (skolan) inte längre är bunden av sitt erbjudande, 3 § 2 st. AvtL. Men om bundenhet föreligger torde det nya datumet trumfa datumangivelsen i det skriftliga avtalet, vilket i så fall innebär att din dotter endast ska gå miste om anmälningsavgiften. Man skulle också kunna tänka sig att kravet på fullbetalning är oskäligt och att avtalet därmed borde jämkas eller möjligen ogiltigförklaras helt i just ersättningsdelen.
Enligt 36 § AvtL får nämligen avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vidare sägs i lagparagrafens andra stycke att vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Jag är fullt medveten om att ovanstående blev en ganska så allmänt hållen utredning, men den här typen av ärenden kräver som sagt ofta mycket mer information än den som följer av din ärendebeskrivning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro över telefon.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på onsdag den 28/7 kl 13.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
