Hur ska marknadsvärdet anges i bouppteckningen och på vad baseras laglotten?
Hej, jag har ett dödsbo där det finns en man och hustru med två gemensamma barn samt ett särkullbarn på hans sida.
Mannen har avlidit och nu ska bouppteckningen göras samt arvsskifte inga papper är skrivna.
Det finns ett gemensamt hus med taxvärde 1,6 milj och marknadsvärde ca 2,4 milj, en sommarstuga med taxvärde 1000kr vet ej marknadsvärde men kan inte vara så mkt mera sen finns det ett antal fordon.
Efter dödsfallet har det uppkommit skulder i form av veterinärräkningar och boendekostnader.
Eftersom det är osämja mellan parterna så vill jag ha detta glasklart och dubbelkollat så det stämmer med mina egna tankar.
Mina frågor
Ska man räkna med marknadsvärdet eller taxeringsvärdet i det här fallet i bouppteckningen?
Makan ska ha sina 50%
Barnen 50% delas med 3 barn varav särkullbarnet får ut sin 3:e del direkt MEN
Ska särkullbarnet ha ut sin laglott på boets behållning i bouppteckningen eller kvarvarande summan när det är dags för skiftet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Bestämmelser om arv och bouppteckning finns i ärvdabalken (ÄB). Bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. Tillgångarnas värde ska uppge och skuldernas belopp (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Angående värdering på fastigheter saknas lagreglering, däremot framkommer av förarbetuttalanden att vid värdering av tillgångar och skulder vid arv bör fastighetens marknadsvärde användas (prop. 2004/05:25 s. 24).
När äktenskapet upplösts, vilket sker bland annat om ena maken avlider, ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). I bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet först beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid andelsberäkningen ska det göras en skuldtäckning, innebärande att så mycket ska avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när dödsfallet inträffade (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter skuldtäckningen ska läggas samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
I det fall du beskriver innebär det att det som tillfaller den avlidna maken i bodelningen är kvarlåtenskapen efter honom, vilket ligger till grund för arv. Innan det kan göras ett arvskifte måste dock dödsboet skulder betalas. Det som finns kvar i dödsboet efter att skulderna är betalda är vad som kan delas upp som arv. I förevarande fall finns det två gemensamma barn. Den efterlevande makan kommer att ärva dessa barns andelar med fri förfoganderätt, innebärande att de gemensamma barnen ärver båda sina föräldrar den när den efterlevande avlider. Särkullbarnet har rätt att få ut sin andel direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Denna tredjedel baseras inte på bouppteckningen utan vad som finns kvar efter att dödsboets skulder är betalda. Det som finns kvar efter att skulderna är betalda är vad som kan skiftas ut i arv. Jag vill kort nämna att du i din fråga på ett ställe skriver om särkullbarnets laglott. Laglotten är hälften av arvslotten och aktualiseras om föräldern testamenterat bort sin kvarlåtenskap och gjort sitt barn arvlöst. Om barnet då begär jämkning har hen rätt till laglotten, dvs. hälften av vad som skulle ärvts. Laglottberäkningen sker på samma vis, utifrån vad som faktiskt kan skiftas ut (arvslotten beräknas och hälften av det är laglotten).
Sammanfattningsvis bör fastighetens marknadsvärde användas i bouppteckningen. Det ska ske en bodelning eftersom äktenskapet upplösts. Den hälft som tillfaller den avlidne maken är vad som ligger till grund för arvet. Arvet kan dock delas ut först när dödsboets skulder är betalda. Det som återstår efter att dödsboets skulder betalats utgör underlag för beräkning av såväl arvs- som laglott.
Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
