Hur ska man tänka kring uppskov? Hur beskattas det och vad händer om den skattskyldige avlider?

2019-12-11 i Uppskovsavdrag
FRÅGA
Vi säljer en lgh för 4000000 och köpte den för 3800000. Vi köper nu en ny som kostar 4240000. Vårt uppskov är nu 1600000. Min fråga är hur ska man tänka med uppskovet?. Ska hela det beloppet betalas i slutändan när man avlider och sluträkningen ska göras?. Eller betalar man skatt på det totala uppskovsbeloppet?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag kommer i svaret utgå från att du har gjort en kapitalvinst på 200 000 kr vid försäljningen av ursprungsbostaden och att du har ett tidigare uppskovsbelopp på 1 600 000 kr. Jag utgår också från att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden ligger inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden är privatbostadsrätter.

Regler om uppskovsbelopp finns i 47 kap. inkomstskattelagen (IL). Regler om kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning av tillgångar finns i 44 kap. IL.

En skattskyldig får göra avdrag för uppskov vid bostadsförsäljning

En skattskyldig får göra avdrag för uppskov vid bostadsförsäljning om vissa villkor är uppfyllda (47 kap. 2 § IL) . Dessa villkor är att man:

1. Tar upp en kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad

2. Har förvärvat, eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och

3. Har bosatt eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.

Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat inom EES som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad (47 kap. 3 § IL).

47 kap. 3 § 2 st IL säger att en permanentbostad är en bostad där den skattskyldige varit bosatt

1. Under minst ett år närmast före avyttringen

2. Under minst tre av de senaste fem åren.

Du måste alltså ha varit bosatt i ursprungsbostaden under minst ett år närmast före försäljningen eller minst tre av de senaste 5 åren för att kunna få uppskov.

Enligt 47 kap. 5 § IL är en ersättningsbostad är en tillgång i en stat inom EES, som vid tidpunkten för förvärvet exempelvis är ett småhus eller en bostadsrätt i en bostadsrättsförening. För ersättningsbostad gäller också en tidsgräns, som betyder att du måste köpt ersättningsbostaden senast ett år efter, eller tidigast ett år före försäljningen av ursprungsbostaden (47 kap. 5a § IL).

Dessa begrepp är bra att känna till gällande uppskov

En kapitalvinst är en vinst vid försäljning av en tillgång. Kapitalvinsten räknas ut genom denna formel (44 kap. 13 § IL):

Ersättning vid försäljning - försäljningsutgifter - omkostnadsbelopp = kapitalvinst.

Omkostnadsbeloppet är det belopp man haft vid köp och förbättring av tillgången. Omkostnadsbeloppet kan räknas ut genom denna formel (44 kap. 14 § IL):

Omkostnadsbelopp = anskaffningsutgifter + förbättringsutgifter.

Eventuella värdehöjande reparationer du utfört på lägenheten kan alltså räknas till omkostnadsbeloppet, om de sammanlagt under året uppgått till minst 5 000 kr (46 kap. 8 § IL).

Om du köpt lägenheten för 3 800 000 kr och sålt den för 4 000 000 kr har du alltså gjort en kapitalvinst på 200 000 kr, förutsatt att du inte har haft några förbättringsutgifter eller försäljningsutgifter för ursprungsbostaden.

Avyttring av en tillgång innebär att tillgången säljs (44 kap. 3 § IL).

Hur beräknar man ett uppskov?

Uppskovsberäkningen finns i 47 kap. 7 § IL. Eftersom ersättningsbostaden är dyrare än ursprungsbostaden kan ett fullt uppskov beräknas om du köpt ersättningsbostaden före utgången av året du sålt ursprungsbostaden, och bosatt dig i ersättningsbostaden senast den andra maj året därefter.

Uppskovsbeloppet motsvarar då kapitalvinsten ökat med tidigare uppskovsbelopp, vilket i ditt fall motsvarar 200 000 + 1 600 000 = 1 800 000 kr (47 kap. 7 § första stycket första punkten IL).

Vilka beskattningskonsekvenser leder uppskovet till?

Om du säljer ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning (47 kap. 11 § IL). Detta innebär att uppskovsbeloppet ska tas upp i deklarationen, där överskottet beskattas med 30 % statlig inkomstskatt i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL).

Den som har ett uppskovsbelopp ska också ta upp en schablonintäkt till beskattning varje år. Schablonintäkten ska beräknas till 1.67 % av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång (47 kap. 11b § IL).

Detta innebär för din del att du ska ta upp en schablonintäkt till beskattning varje år, motsvarande 1.67 % av uppskovsbeloppet. I ditt fall blir detta 1 800 000 * 1.67 % = 30 060 kr. Dessa 30 060 kr ska besattas med 30 % statlig inkomstskatt i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL).

Hur ska man tänka kring uppskov?

Du som får en vinst när du säljer din bostad och ska köpa en ny har i vissa fall möjlighet att skjuta upp beskattningen av hela eller delar av vinsten genom att ansöka om uppskov. Istället för att vinsten beskattas, tas en årlig schablonintäkt baserat på uppskovsbeloppet upp. Du kan läsa mer om uppskov på Skatteverkets hemsida.

Vad gäller om den skattskyldige avlider?

Om den skattskyldige dör, och bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning likställs detta som utgångspunkt med avyttring, vilket innebär att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning (47 kap. 11 § tredje stycket IL). Detta gäller dock inte vid övergång genom arv till en make eller en sambo, eller till hemmavarande barn under 18 år.

Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Med vänliga hälsningar

Oscar Friedrich
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Uppskovsavdrag (68)
2020-04-28 Kan jag betala av uppskovsbeloppet från en villaförsäljning?
2020-02-16 Vad händer med uppskovsbeloppet när ett samboförhållande upphör?
2019-12-11 Hur ska man tänka kring uppskov? Hur beskattas det och vad händer om den skattskyldige avlider?
2019-10-30 Avdrag för uppskovsbelopp

Alla besvarade frågor (86902)