Hur ska arvet fördelas om det finns ett gemensamt barn med maken och ett särkullbarn?
En förenklad fråga.
Familjebild, fru, man, 1 gemensamt barn, 1 särkullsbarn till fadern.
Mannen avlider, blir fördelningen då av mannens tillgångar: 50% till frun, 25% till gemensamt barn, 25% till särkullsbarn.
Utbetalning sker enbart till särkullsbarn.
Frun sitter kvar med 75% och då hon avlider tillfaller hela hennes kvarlåtenskap det gemensamma barnet.
Frun avlider, mannen sitter kvar med samtliga tillgångar, vilka fördelas 50/50 mellan barnen vid hans frånfälle.
Är detta rätt uppfattat?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga
För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
När en person som är gift avlider ska en bodelning göras
Det första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).
Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.
Hur ska ett arv fördelas?
Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om mannen i ditt fall avlider ska hans barn få hälften var av arvet. Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make.
Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.
Din situation
Om mannen i ditt fall skulle avlida skulle alltså hans särkullbarn ha rätt till 50% av arvet direkt, under förutsättning att kvinnan efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Resterande 50% av arvet kommer tillfalla frun med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar, men hon kan inte testamentera bort den. När sedan även hon avlider kommer parets gemensamma barn få ut sitt arv efter båda sina föräldrar.
I den andra situationen, då frun avlider, ska hela arvet efter henne tillfalla hennes barn. Eftersom hon är gift med barnets far kommer han alltså få ärva detta med fri förfoganderätt. När sedan även mannen avlider ska först räknas ut hur stor del av hans kvarlåtenskap som ska gå till kvinnans efterarvinge, alltså hennes barn (3 kap. 2 § ÄB). Om det mannen fick ärva efter frun utgjorde 50% av summan av hans totala tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen ska alltså 50% av hans kvarlåtenskap gå till fruns efterarvinge. Efter det ska resterande 50% av mannens kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans barn. Då kommer alltså det gemensamma barnet få ytterligare 25% av tillgångarna och särkullbarnet kommer få 25%.
Slutsats
Som svar på din fråga har du alltså inte riktigt tänkt rätt när du gjort dina uträkningar. Istället ska fördelningen göras som jag beskrivit ovan.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
