Hur ser mina rättigheter som särkullbarn ut?
Jag är 62 år gammal och sjukpensionär med låg pension. Biologiska föräldrar fortf i livet. Moderns ekonomi sköts av min halvbror som alltså har full insyn och från födseln varit moderns Jesusbarn. Jag blev förskjuten redan från födseln. Hon är född 1931.
Biologiska fadern är född 1929. Dom skildes 1957, jag är född 1955. Halvsyskonen på bägge sidor föddes 1964.
1. Kan jag "hoppas över"?
2. Har jag rätt till förskott på arven ?
3. Kan modern skriva över allt på sonen?
4. Kan sonen fiffla bort mig?
Jag är urfattig och har flera saker jag verkligen behöver såsom ny säng, hjälpmedel för mina nedsättningar som skulle underlätta mitt liv avsevärt.
Väldigt tacksam för all slags hjälp.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din oro och ska försöka svara på alla frågor i tur och ordning så gott det går!
1. Nej, du kan inte "hoppas över". Som dotter till dina föräldrar är du enligt lagens mening en så kallad "bröstarvinge" - det vill säga deras biologiska barn som ärver först. (2 kap 1 § Ärvdabalken.) Du är även ett så kallat särkullbarn ifall din mamma gift om sig med en ny make. Om det är så att hon är gift med en ny man vid tidpunkten för hennes bortgång så ärver istället maken, då de gemensamma barnen får ett såkallat efterarv på maken vid hans senare bortgång. (3 kap 1 § ÄB.) Eftersom du i sådana fall inte skulle vara berättigad från makens arv så har du istället direkt rätt till din del av arvet, det vill säga din arvslott, vilket är hälften ifall du även har en bror. Denna del har du rätt att få ut direkt av ovan nämnda anledning. Ett alternativ är att välja att avstå vid din mors bortgång och även du få ett efterarv på din del vid makens bortgång istället. Då är du berättigad den del av arvet som ursprungligen var din, med risk att denna både kan ha blivit större och mindre då maken ärver den med fri förfoganderätt och kan göra i princip vad som helst med denna förutom att ge eller testamentera bort den.
2. Det beror på vad du menar med förskott. I juridisk mening har man aldrig rätt till ett förskott, däremot kan vissa gåvor ses som förskott på arv som senare ska räknas av när man fördelar arvet. Till exempel om din mor skulle ge en större summa pengar eller en bil eller hus till ett av barnen så kan detta ses som ett förskott. (6 kap 1 § ÄB) Det kan vara bra för dig att veta ifall din halvbror har fått mycket mer av din moder än vad du fått i livet. Annars har du inte rätt att ta ut något förskott i juridisk mening. Du har dock precis som jag skrev i fråga nummer 1 rätt till din moders arv direkt vid hennes bortgång även om hon har en ny make som ska ärva henne.
3. Även om din moder väljer att exempelvis upprätta ett testamente där din halvbror ärver allt så har du fortfarande rätt till din så kallade laglott. Det spelar ingen roll vad din moder vill, denna rätt går inte att avtala bort på något vis. Laglotten är halva arvslotten och finns lagstadgad i 7 kap 1 § ÄB.
4. Det är givetvis svårt att veta om man inte från början har god insyn i egendom och liknande, men rent juridisk kan inte sonen fiffla bort dig. Du har alltid rätt till din laglott som minimum och det finns väldigt starka skydd mot det i Ärvdabalken. Vid bortgång ska ex. bouppteckningar och liknande upprättas där det tydligt skrivs ned vad som finns i dödsboet. Det är inte något som sonen kan försumma eller liknande. Allt som görs med dödsboet måste redovisas och om en dödsbodelägare handlar vårdslöst med dödsboet så måste man ersätta skada om man handlar vårdslöst med dödsboet, se 19 kap 6 § ÄB exempelvis.
Hoppas att detta svar har varit till hjälp, har du ytterligare frågor så är du välkommen att återigen skriva en ny fråga alternativt kontakta våra jurister på lawline.se/boka. Jag önskar dig lycka till!
Med vänlig hälsning
