Hur regleras handeln med konfliktmineraler i Europa?
Hej,
Finns det ngn motsvarighet till Section 1502 of the Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act of 2010 i Europa. Hur ska en distrubutör som tar in varor i sverige och transporterar dessa i Europa kunna säkerställa att man förhåller sig til ngt dylikt?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Sektion 1502 ur Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act of 2010 innehåller (förenklat) regler om hur amerikanska företag åläggs skyldighet att kontrollera huruvida deras produkter innehåller s.k konfliktmineraler och rapportera detta till den behöriga myndigheten (Securities and Exchange Commission). Syftet är att minska handeln med konfliktmineraler och därmed också minska finansieringen av rebellgrupperna i de oroliga områdena.
EUs förordning 2017/821
EU har också lagstiftat i frågan. I Europaparlamentets och Rådets förordning 2017/821 (som antogs i maj 2017) anges att förordningens syfte är att försvåra för väpnade grupper och säkerhetsstyrkor att handla med tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld. Man har infört bestämmelser som innebär att importörer av dessa material åläggs skyldigheter i form av åtgärder som ska främja syftet. EUs förordningar är direkt tillämpliga i medlemsstaterna (det innebär att de inte behöver implementeras i våra rättssystem utan gäller direkt från det att de blivit antagna) och utövningen av tillsyn över att förordningen efterlevs kommer utföras av medlemsstaternas nationella myndigheter.
Exempelvis kan nämnas åtgärder såsom att importörerna ska använda sig av "tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan", använda ett system för spårbarhet i leveranskedjan som innehåller uppgifter om tidigare leverantörer, materialets ursprungsland m.m, samt kartlägga och hantera riskerna för negativa konsekvenser i sin leveranskedja och utveckla sätt hantera dessa risker så att de negativa konsekvenserna kan hindras eller minskas.
Det finns även skyldigheter som innebär att importörerna måste låta sina verksamheter granskas av externa parter för detta syfte och det finns även skyldigheter vad gäller uppgiftslämnande till de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna.
Dessa är exempel på vad förordningen innehåller för skyldigheter. Förordningen är väldigt textrik och informativ, så om du vill veta mer om den rekommenderar jag att du kollar upp den.
Det kan vara bra att veta att förordningen i praktiken träder i kraft 1 januari 2021. Detta datum har angivits så att importörerna ska ha en möjlighet att anpassa sina verksamheter efter de krav som uppställs.
Det kan också vara bra att veta att inte ALLA importörer omfattas av förordningen. I bilaga 1 till förordningen ställs upp vissa s.k tröskelvärden, vilket innebär att de företag som importerar de aktuella materialen till en kvantitet som understiger dessa tröskelvärden inte kommer att omfattas av skyldigheterna i förordningen.
Jag hoppas att du känner att du får svar på din fråga!
