Hur påverkar psykisk störning bedömningen av straffpåföljd?

2020-10-07 i Påföljder
FRÅGA
Hur ser man på olika psykiska faktorer i brottmål hur de påverkar straffpåföljder?Hur påverkas straffpåföljder av psykisk sjukdom?Hur skiljer sig straffpåföljderna för de med en allvarlig psykisk störning mot de som anses friska?Vilka typer av psykisk sjukdom leder till rättspsykiatrisk vård?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

"Hur påverkas straffpåföljden av psykisk sjukdom?"

Huvudregeln för brottsliga gärningar är att de endast kan ge straff om de begås uppsåtligen (1 kap. 2§ brottsbalken). Det finns dock utrymme även för att dömas för vissa typer av brott på grund av oaktsamhet. De tre olika uppsåtsformerna är avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt, och vilket som räcker för att dömas för brott. Det finns dock undantag från ansvar om straffrättsvillfarelse föreligger, alltså om man i princip inte visste att brottet var straffbelagt (24 kap. 9§ brottsbalken). Detta används dock väldigt restriktivt.

Det finns även ett förtydligande att om gärningsperson handlar under berusning eller tillfällig sinnesförvirring, kan personen ändå anses agera med uppsåt, samma regler ska gälla (1 kap. 2§ 2st brottsbalken).

Vid bedömningen av oaktsamhet beaktas gärningspersonens enskilda omständigheter i större utsträckning, exempelvis psykisk störning och liknande. Det kan även komma att beaktas vid likgiltighetsuppsåtet. Högsta domstolen har tidigare utpekat psykiskt hälsotillstånd som en faktor som ska beaktas vid gärningspersonens likgiltighet till att en händelse inträffar. Att personen har en outvecklad ansvarsförmåga kan leda till att man inte ska anses ha agerat uppsåtligt.

Lider man av psykisk sjukdom allmänt, kan uppsatsfrågan påverkas som jag precis beskrivit, men även påföljden. Mer om detta under nästa punkt. Straffet påverkas om personen lidit av en allvarlig psykisk störning och om den därmed har haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt agerande efter denna insikt, eller på grund av psykisk störning, sinnesrörelse eller annan liknande omständighet inte kunnat kontrollera sitt handlande. I detta fall föreligger förmildrande omständigheter och straffet kan förmildras (29 kap. 3§ 1 st. 2p brottsbalken). Den som begått brott under allvarlig psykisk störning ska främst dömas till annat än fängelse (30 kap. 6§ brottsbalken). Man får dock döma till fängelse om det finns skäl utifrån brottets höga straffvärde, om personen i dagsläget saknar behov av vård, om personen vid tillfället för brottet själv vållat sitt tillstånd eller liknande. Rätten kan också bedöma att ingen påföljd ska dömas ut, om personen på grund av sin allvarliga psykiska störning saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller anpassa sitt handlande efter detta (30 kap. 6§ 2-3st brottsbalken).

"Hur skiljer sig straffpåföljderna för de med allvarlig psykisk störning mot de som anses friska?"

Utgångspunkten är att fängelseförbud föreligger för den person som begått en gärning under allvarlig psykisk störning. Om straffet inte kan stanna vid böter, ska man få rättspsykiatrisk vård istället, utifrån personens psykiska tillstånd, personliga förhållande och om det utifrån detta krävs att personen är intagen på vårdinrättning som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (31 kap. 3§ brottsbalken). Rätten får dessutom besluta att det ska göras en särskild utskrivningsprövning innan en sådan person får släppas ur vården, vilket innebär att läkaren utvärderar möjligheterna, åklagaren underrättas om permissioner och liknande och att förvaltningsrätten sedan ska göra bedömningen om personen kan släppas ut, baserat på bland annat läkarens och Åklagarmyndighetens uppgifter om risk för återfall i brottslighet. Det finns folk som sitter hela livet inom rättspsykiatrin.

De som anses endast lida av en mildare psykisk störning, eller anses friska överlag, får ordinära påföljder, så som villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst eller fängelse om det anses föreligga försvårande omständigheter. En skyddstillsyn kan också kombinerad med behandlingsplaner och liknande för personer som kanske har något beteendeproblem eller missbruksproblem (28 kap. 6a§ brottsbalken). Skyddstillsyn kan också kombineras med både fängelse och samhällstjänst om det anses nödvändigt.

"Vilka typer av psykiska sjukdomar leder till rättspsykiatrisk vård?"

Enligt förarbetena och lagkommentarerna räknas till allvarlig psykisk störning främst tillstånd av psykotisk karaktär, psykiska funktionsnedsättningar av allvarliga art (ex. demens), allvarliga depressioner med självmordstankar, vissa svårare personlighetsstörningar ex. invalidiserande neuroser och impulsgenombrott av psykoskaraktär. Även svåra psykoser som uppstått av alkohol eller abstinens kan räknas hit, men även allvarliga intellektuella funktionsnedsättningar, så som autismspektrumstörningar och personlighetssyndrom. Sjukdomar så som schizofreni och vanföreställningssyndrom är vanliga psykosbaserade sjukdomar. Det är inte heller ovanligt att en person lider av flera olika sjukdomar.

Om du är mer intresserad av rättspsykiatrisk vård och allvarliga psykiska störningar kan jag rekommendera dig att läsa mer om det i förarbetena till dessa bestämmelser. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!

Vänligen,

Sara Pedersen
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Påföljder (1386)
2020-12-02 Minderåriga med smällare
2020-12-02 Vapenlicens och belastningsregistret
2020-11-30 Falsk tillvitelse i socialtjänsten
2020-11-30 Frågor om belastningsregistret

Alla besvarade frågor (86882)