Hur påverkar ett testamente efterarvsrätten?
Hej !
Jag försöker förstå hur arvsordning ser ut och hur testamente påverkar detta. Jag har en faster som jag och min bror försöker hjälpa med allt, nu när hon inte kan klara sig själv längre. Hon har skrivit ett testamente där min mor, jag själv och min bror ska dela på den kvarlåtenskap när hon går bort. Faster hade 2 bröder som bägge är döda. Hon har varit gift men hennes man gick bort 1992 och de hade inga gemensamma barn . De fick själva aldrig några barn. De hade skrivit ett inbördes testamente där det noteras att "det är deras yttersta vilja och testamente att den av oss som överlever den andre skall med full äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap". Daterat 1982.
I bouppteckning efter hennes man står det efterarvingar till hennes avlidne man.
1. Den avlidna broders bröstarvingar (3 stycken)
2 Den avlidna systers bröstarvingar (3 stycken)
Varför noteras detta i bouppteckningen ifall de inte har någon arvsrätt ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga rör varför de är antecknade i bouppteckningen och hur ett testamente påverkar arvsordningen, för att klargöra situationen kommer jag att börja med en snabb genomgång om efterarvsrätt.
Efterarvsrätt
För att besvara din fråga ska jag börja med att reda ut begreppet efterarv och vem som är berättigad efterarv. Vi börjar med att reda ut arvsklasserna. I din fasters avlidne makes bouppteckning har en notering om efterarvsrätt gjort. Mannens brorsbarn och systerbarn har angivits som efterarvingar. Av 2 kap. 2 § Ärvdabalken framgår att den avlidnes föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar tillhör den s.k. andra arvsklassen. Här rör det sig om syskons avkomlingar.
Av 1 kap. 1 § och 3 kap. 2 § Ärvdabalken framgår att den andra arvsklassen (även kallat andra parentelet) har efterarvsrätt.
Testamente
Din fasters avlidne make har testamenterat all sin kvarlåtenskap till fastern med full äganderätt. Full äganderätt innebär att man fritt får förfoga över egendomen, ge bort den och även testamentera bort den. Efterarvingar i första eller andra arvsklassen har rätt till efterarv efter den efterlevande maken (din faster). Dock kan dessa regler sättas ur spel genom testamente vilket är fallet här. Din faster har alltså ärvt med full förfoganderätt och hennes testamente är fullt giltigt så länge det inte inskränker någon bröstarvinges rätt till laglott.
Enligt 20 kap. 2 § Ärvdabalken ska efterarvingar kallas till bouppteckning. Av 20 kap. 3 § Ärvdabalken följer att arvinge som är utesluten från del i kvarlåtenskapen ändå ska anges i bouppteckningen.
Varför är de angivna som efterarvingar?
Utan att veta omständigheterna kring bouppteckningen är det svårt att utröna varför de är angivna men antagligen är de antecknade som efterarvingar eftersom de enligt 20 kap 2 och 3 § ska kallas till bouppteckning och även anges i den, detta även fast de inte har någon efterarvsrätt.
Sammanfattning/slutsats
Syskons avkomlingar tillhör alltså den andra arvsklassen och har efterarvsrätt. Denna kan dock sättas ur spel av ett giltigt testamente vilket här är fallet. Eftersom din fasters man testamenterade sin kvarlåtenskap till henne med full äganderätt har hon ärvt maken med full äganderätt och kan testamentera bort den egendomen.
Anteckningen om efterarvingar i bouppteckningen har antagligen gjorts för att de ska kallas till bouppteckning och anges i den även fast de inte har rätt till arv. Detta ändrar inte arvsordningen eller innebörden av testamentet.
Hoppas att jag redde ut dina funderingar, tveka inte att höra av dig igen om något är oklart!
Vänligen,
